[jfr t. epidemisch, lat. epidemicus, efter gr. ἐπιδήμιος, inhemsk, spridd bland folket, epidemisk, av ἐπί, i (se EPI-), o. δῆμος, folk (jfr DEMOKRATI)]
om sjukdom: som vid en viss tid i större utsträckning härjar på en plats (ett område, i en stad, ett hus) utan att vara endemisk, dvs. på platsen ständigt gående; smittosam. Epidemisk sjukdom. Fennia XVI. 2: 92(i handl. fr. 1747). (Influensans) epidemiska uppträdande i Italien år 1580. UpsLäkF 1876—77, s. 138. Epidemisk hjernfeber. Uhrström Hemläk. 853(1886). — mer l. mindre bildl. Sedolär. Mercur. 2: nr 11, s. 4(1731). De dagar då ”Geishan” gick epidemiskt, då vårt kvinnliga ideal var O Mimosasan. Nyblom Österut 54(1908).
