SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1922  

EPITOME epi4tome, äv. -å-, l. EPITOM ep1i-tå4m l. e1p-, n. ((†) f. Hahnsson (1888)); best. -et; pl. -er.

Ordformer

(-tome Muræus, Hallström. -tom Gynther Conv. (1846) osv.)

Etymologi

[ytterst av lat. epitome, gr. ἐπιτομή, av gr. ἐπιτέμνειν, göra inskärning i, förkorta, av ἐπί, på (se EPI-), o. τέμνειν, skära]

(mindre br.) litt.-hist. (kort) sammandrag av ett litteraturalster. Biurman Brefst. 225 (1739). Ett skäligen utförligt epitome ur de gamla sagorna. G. Wennerberg (1845) hos Taube Wennerberg 1: 132. — särsk. bildl. (Människan) är .. alle Creaturs beslwt och Epitome. Muræus Arndt 4: 117 (1648). Ett epitome av mänskligt liv. Hallström Lev. dikt 239 (1914).

Avledn.: EPITOMERA, v. (knappast br.) göra ett sammandrag av (ett litterärt värk). SvLittFT 1838, sp. 103. —

EPITOMATISK, adj. (föga br.) framställd i sammandrag. SvLitTidn. 1815, sp. 524. —

EPITOMATOR, m.(||ig.) (knappast br.) författare av ett epitome. SvLitTidn. 1817, sp. 605. 2 NF 17: 583 (1912).

SAOB

Alfabetisk lista

  episod subst.
  epistel subst.
  epitafium subst.
  epitel subst.
  epitet subst.
  epitome subst.
  epizooti subst.
  epod subst.
  epok subst.
  epopé subst.
  epos subst.

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content