ERBJUDA æ3r~bjɯ2da l. ä3r~ l. e3r~ (ä`r-bjúda Dalin), v. -er, -bjöd, -bjödo, -bjudit, -bjuden; se för övr. BJUDA. vbalsbst. -AN, -ANDE, -ELSE (†, Lind(1749), Strinnholm Hist. 3: 466(1848)).
Etymologi
[efter t. (an)erbieten (jfr ER-o. BJUDA); jfr ä. d. erbyde, mnt. erbēden, holl. erbieden samt ERBÖDIG]
1) framställa förslag till (ngn) om att giva l. lämna l. bevilja (honom l. henne ngt); tillbjuda, bjuda; ställa (ngt) till (ngns) förfogande l. disposition; utbjuda; refl.: (självmant) tillbjuda sig l. förklara sig villig (till ngt l. att göra ngt). En anställning erbjöds mig l. jag blev erbjuden l. erbjöds en anställning. Erbjuda ngn sina tjänster. Göra ngn ett erbjudande. RARP 4: 487(1650). Lasse Svenson erböd sig med Ed, sin berettelse att Stadfesta. KultM 3: 79(i handl. fr. 1706). Emot ärbudd betalning. VDAkt. 1782, nr 516. Frankrike (har) .. erbudit sin bemedling. Gustaf III 5: 263(1810). Man erböd honom främsta rummet i Senaten. Palmblad Nov. 1: 60(1840). LfF 1912, s. 21.
2) bildl.: (i o. gm sin beskaffenhet) giva l. lämna l. uppvisa l. framvisa (ngt); frambjuda; förete; stundom: bereda, vålla; ngn gg: innebära; refl.: framställa l. visa l. yppa l. inställa sig; (komma att) stå till buds. Landskapet erbjuder en vacker anblick. Hans nya bok erbjuder föga av intresse. Företaget erbjuder stora svårigheter. Ossian 1: XXVI (1794). (Hedrén) vill ha hvad Stift som först erbjuder sig. Tegnér (WB) 4: 336(1823). Eusebia berättade .. sin barndomshistoria, som erbjöd många rörande drag. Rydberg Ath. 282(1859). Det platta trätaket (i den romerska basilikan) erböd hvarjehanda fördelar. Hildebrand Kyrkl. k. 9(1875). Två år därefter erbjöd sig för Rudbeck ett välkommet tillfälle att klämma åt den gamle ovännen. Annerstedt Rudbeck Bref LXIX(1899).
