SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
EX äk4s, prep.
Etymologi
[av lat. ex, ifrån, enligt (se vidare EX-, prefix); jfr motsv. anv. i andra kulturspr.]
1) i några rent lat. uttr.; icke sällan sammanskrivet med det styrda ordet: Ex libris, se EXLIBRIS. Ex officio, i kraft av sitt ämbete, å tjänstens vägnar; särsk. (ofta förkortat e. o.) användt av tjänsteman (l. person i liknande ställning) vid undertecknande av handling l. skrivelse. I lika underdånigheet förfråghes om Eders Kongl: Maij:tz Landzhöfdinge Ex officio kann gifua .. missdådare frijtt Leide. HSH 31: 402 (1675). Enligheten med det .. insände Original, betygar, Ex Officio, Carl Ant. Kock. BtRProt. 1817 18, 2: 410. Ex professo, i förb. med namn på yrke l. speciell sysselsättning, för att beteckna ngn ss. särskilt ägnande sig däråt l. ss. fackman l. specialist däri. (Geografer) som sådant (dvs. ortbeskrivning) ex professo drifwit. Rålamb 4: d (1690). Jägare ex professo. De Geer Minn. 2: 199 (1892). Hackspetten är träarbetare ex professo. Ericson Fågelkås. 1: 118 (1906). Ex tempore, se EXTEMPORE.
2) [jfr motsv. anv. i eng.] handel. eg.: ur, från; att leverera från. 2,000 balar bomull ex (fartyget) Maria. Nisbeth Handelslex. (1867). Hafre noteras 13 s. 6 d. .. ex kaj. GHT 1895, nr 237, s. 3 (i fråga om eng. förh.).
Spoiler title
Spoiler content