EXAGGERERA äk1sagere4ra l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, EXAGGERATION äksag1eratʃω4n l. -aʃ-.
Etymologi
[jfr t. exagerieren, fr. exagérer; av lat. exaggerare, (upp)höja, av ex (se EX-) o. agger, hög, vall]
1) (†) eftertryckligt l. med kraft framhålla l. framhäva (ngt), ”understryka” (ngt); intr.: göra kraftiga framställningar l. med eftertryck uttala sig (om ngt). (Jag) exagererede .. på det högste thenn stora välgierningh, som (ryssarna) .. undfångit hafva af .. Sveriges Crono. OxBr. 10: 231 (1617). Presterskapet meente, att wara wäl exaggerera med flere ordh om then fahran Konungen kan öfwerhängia. RARP 7: 44 (1660). Cavallin Herdam. 4: 186 (cit. fr. 1683).
