SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
EXCENTRICITET äksän1trisite4t, äv. 1010—, r. (f. Dalin (1850), Lundell); best. -en; pl. (i konkretare anv.) -er.
Etymologi
[jfr t. exzentrizität, eng. eccentricity, fr. excentricité; av nylat. excentricitas, till eccentricus (se EXCENTRISK)]
egenskap(en) l. förhållande(t) att vara excentrisk; äv. konkret(are).
1) motsv. EXCENTRISK 1; särsk. mat. om avståndet mellan brännpunkterna i en ellips l. hyperbel uttryckt i den större axeln resp. den reella axeln ss. enhet. Melanderhjelm ÅmVetA 1784, s. 32. Lindelöf AnGeom. 49 (1864). Afståndet mellan excenterskifvans och axelns medellinier kallas skifvans excentricitet. Frykholm Ångm. 210 (1881).
2) motsv. EXCENTRISK 2: underlighet, egenhet o. d. Hammarsköld SvVitt. 2: 95 (1819). Den rike grefve Banér var känd för sina excentriciteter. Tegnér SvBild. 38 (1896). (Impressionalismen betraktades till en början) som ett utslag af excentricitet och sensationslystnad. G. Nordensvan hos Romdahl o. Roosval 484 (1913).
Spoiler title
Spoiler content