SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
EXOGAMI äk1sogami4, äv. -å-, stundom -ω-, r.; best. -en, äv. -n.
Etymologi
[av eng. exogamy, av Mclennan 1865 införd term; av gr. ἒξω, ute, i främmande land m. m. (jfr EXOTISK), o. senare leden i eng. monogamy (se MONOGAMI) o. d.]
etnogr. sed enl. vilken en man är skyldig att taga sig hustru(r) utanför sin egen stamgrupp l. klass; motsatt ENDOGAMI. Westermarck Äkt. 342 (1893).
Avledn.: EXOGAM, adj. Australnegrerna äro exogama. Nilsson PrimRel. 40 (1911).
EXOGAMISK, adj. Westermarck Äkt. 325 (1893). Exogamiska samhällsförhållanden. Landsm. 1911, s. 505.
Spoiler title
Spoiler content