SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
EXPLOSION äk1splωʃω4n, äv. -plo- l. -plå- (-ploschón Dalin), r. (f. Lindfors (1815), Lundell); best. -en, vard. utom i södra Sv. äv. =; pl. -er.
Etymologi
[liksom t., eng. o. fr. explosion, av lat. explosio (-ōnis), till explodere (se EXPLODERA)]
vbalsbst. till EXPLODERA 2.
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] eg., motsv. EXPLODERA 2 a: ögonblickligt (av knall o. gasutveckling åtföljt) uppblossande (av krut, gas osv.), urladdning; plötsligt (av knall åtföljt) sönderbristande av ngt, sprängning; ofta särsk. om knallen; äv. i försvagad anv.: plötsligt, oförmodat utbrott. Upprepade explosioner hördes under eldsvådan. Spår til Explosion (synas) på muren. VetAH 1770, s. 118 (i fråga om ett åskslag). Explosion (av krutladdningen) för sig går och kulan får stöt, innan elden hunnit communicera sig till hela krutmassan. Därs. 1802, s. 18. Den (nya sprängmassan) tog eld, gjorde en gruflig explosion. SP 1809, nr 48, s. 4. Ett hvitt .. pulver, som, då det upphettas, förbrinner med en liten explosion. Berzelius Kemi 2: 362 (1812). I Paris inträffade i Mars och April 1892 ett antal delvis förhärjande explosioner, åvägabragta af anarkister. NF 19: 230 (1895). — jfr BOMB-, DAMM-, DYNAMIT-, GAS-, GRUV-, KRUT-, MIN-, MJÖL-, STOFT-, ÅNGPANNE-EXPLOSION m. fl. — särsk. språkv. i fråga om bildandet av vissa konsonantljud: plötsligt öppnande l. uppbrytande (eventuellt gm tryck av den i munhålan sammanpressade luften) av de förut fullständigt tillslutna talorganen samt därav förorsakad ”smäll” l. stöt. Att afgöra, om ett (språk-)ljud bildas genom explosion, friktion eller blott resonans. Lundell Rättstafn. 22 (1886).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] i bildl. o. överförd anv.: plötsligt (o. häftigt) utbrott, plötslig (o. häftig) utveckling av ngt. Alla bättre läsare beundra den härliga explosionen af din inre rikedom. Bremer 1: 411 (cit. fr. 1842; om Fredrika Bremer). Den förmente sjuke fick .. en explosion af skratt. Bremer Dal. 220 (1845). Denna exempellösa explosion av hat mot Tyskland. Steffen Krig 1: 284 (1914).
Ssgr (till 1): EXPLOSIONS-BÄCKEN. geol. o. geogr. skålformig fördjupning i jordytan som uppstått gm en explosion av underjordiska gaser. Fennia VII. 2: 115 (1892). —
-FARA. fara för explosion. —
-FRI. En explosionsfri ångpanna. —
-JORDBÄVNING~020. geol. o. geogr. jordbävning som (enl. en viss teori) uppstår gm explosion av gaser i jordens inre, vulkanisk jordbävning. LD 1905, nr 147, s. 3. —
-KRATER. geol. o. geogr. trattformig fördjupning på jordytan (krater) som uppstått gm en explosion av underjordiska gaser, kittelkrater. Svenonius Stenr. 173 (1888). —
-KULA. explosiv kula (för handgevär). Spak Handeldvap. 35 (1889). —
-MASKIN. tekn. = -MOTOR. TT 1900, M. s. 139. —
-MOTOR. kraftmaskin som erhåller sin drivkraft gm explosiv förbränning av drivgas (resp. av olja som i maskinen förvandlas till explosiv gas). TT 1894, M. s. 45. —
-SKALV. geol. o. geogr. = -JORDBÄVNING. Nathorst JordH 264 (1890). —
-SÄKER. säker för explosion. TT 1884, s. 163 (om ångpanna). —
-TEMPERATUR. temperatur vid vilken ett sprängämne o. d. exploderar. —
-VIS, adv. som en explosion, i plötsliga utbrott. Quennerstedt Torneå 1: 50 (1901). —
-VÄRME. (föga br.) gm explosion alstrad ögonblicklig värme. C. A. Ehrensvärd Brev 2: 131 (1796). —
-ÖGONBLICK(ET)~002, äv. ~200.
Spoiler title
Spoiler content