SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1919  
FABLIÅ fab1liå4, r.; best. -n, stundom -en; pl. -er.
Etymologi
[av fr. fabliau (eg. pikardisk dialektform), diminutivum till fable (se FABEL)]
litt.-hist. i den franska medeltidslitteraturen: (kort) skämtsam berättelse på vers (av realistiskt, ofta grovkornigt o. skabröst innehåll). Atterbom Poes. hist. 4: 135 (1848). Sylwan o. Bing Eur. litt.-h. 1: 72 (1910).
Ssgr: FABLIÅ-DIKTARE.
-FÖRFATTARE.
Spoiler title