SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
FANTASI fan1tasi4, r. l. f. ((†) n. GR 17: 204 (1545), Österling Lärops. 209 (1724)); best. -en l. -n; pl. (i bet. 36) -er. Anm. Förr användes äv. den lat. formen phantasia. Sigfridi A 2 b (1619). Block Progn. Dedik. 5 (1708).
Ordformer
(förr ofta skrivet phan-. -tasi 1535 (: Fantasier, pl.) osv. -tasij 16051680. -tasie 16251788. -tasy 1628. -tasey 1729)
Etymologi
[jfr d. fantasi, t. phantasie, fr. fantaisie, lat. phantasia; av gr. φαντασία, synligblivande, anblick, prunkande företeelse, drömbild, föreställning, till φαντάζειν, göra synbar, i pass.: synas, visa sig (för det inre sinnet), i medium: föreställa sig l. inbilla sig ngt, till φαίνειν, göra synbar (se FENOMEN); jfr FANTASM, FANTAST, FANTASTISK, FANTISERA, FANTOM]
1) [jfr gr. ἐν τοιαύτῃ φαντασίᾳ, i sådan ståt, ävensom sp. fantasia, ett slags morisk folkfäst med maskerade deltagare] (†) prunk, ståt. (Karnevalen) giordes medh sådanne fantasij, / Hans Drabanter skulle ther kledes vthi. Hund E14 463 (1605).
2) förmåga(n) att föreställa sig ngt som icke varit l. kan bliva föremål för sinnesåskådning (l. som överhuvud icke förut varit givet för medvetandet), produktiv föreställningsförmåga l. inbillningskraft; särsk. om dylik föreställningsförmåga som utmärker sig för uppfinningsrikedom l. för skapelser som (gm stor livlighet) värka på känslan l. det estetiska sinnet; stundom (i sht i högre stil) personifierande; äv. övergående i bet.: fantasivärksamhet (ss. en av de delar varav ngns l. människans föreställningsliv består); stundom om föreställningslivet i allm. i dess motsats till livet i den yttre värkligheten. Konstnärlig, skapande fantasi. I fantasiens värld, rike. En djärv, frodig, livlig, rik, smidig, sprudlande, stark, sund, yppig fantasi. Oren, osund, sjuklig, överspänd fantasi. Fullkomligt sakna all fantasi. Brist, rikedom på fantasi. Lämna fantasien fritt lopp, fria tyglar. Icke kunna tygla sin fantasi. I fantasien genomgå den gångna sommarens märkliga upplevelser. Frw Phantasij. Sigfridi A 2 a (1619). En eldfull qvickhet och en lätt och flytand' fiäder, / De artigt täfla (i Argus) med den snälla Phantasin. Nordenflycht QT 1745, s. 155. Den orientaliska fantasiens utsväfningar. JournLTh. 1810, s. 1019. Fantasiens martyrer. Tegnér (WB) 8: 12 (1836; motsatt: ”förståndets män”). (Runebergs) fantasi är en synens och stämningens fantasi, mer än tankens. Söderhjelm Runebg 2: 528 (1906). — jfr DIKTAR(E)-, FOLK-, KONSTNÄRS-, SPRÅK-FANTASI m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. skriva i fantasien, vid skrivande lämna fantasien fritt lopp. Min broder forlathe migh, som .. (gör så stora utvikningar från ämnet) och i phantasien schriffuer. OxBr. 3: 205 (1630).
b) (†) i uttr. gå uti sin fantasi, gå försjunken i drömmerier, gå och fantisera. Een vnger Man här möther migh, / Then gåår vthi sit Phantasij, / Medh honom lyster migh disputera. Brasck Apg. F 2 b (1648).
c) (†) fantastisk l. bisarr föreställningsvärksamhet; fantasteri; yrsel; stundom: grubbel. GR 17: 204 (1545). För melancholie och fantasie / kan iag hwarken höra eller see. Wivallius Dikt. 80 (1631). (Den sjuke) var råkad i fantasi och örring. Ekeblad Bref 2: 129 (1659). At någre af Chrystal een Himmel sig inbilla, / Är jdel Phantasi och tokot Hierne-willa. Spegel GV 58 (1685).
3) föreställning l. tanke som utgör en akt l. produkt av fantasivärksamhet; fantasiföreställning; ofta nedsättande: föreställning l. tanke vars innehåll blott är en produkt av fantasivärksamhet, fantasiprodukt, fantasifoster, inbillning; stundom: fantastisk l. bisarr föreställning; numera nästan bl. i pl.; i pl. stundom (såväl med som utan nedsättande mening): drömmerier. Sitta försjunken i (sina) fantasier. Det var nog bara fria fantasier, allt som han berättade. Vad är detta för fantasier! De galnaste, vildaste, mest befängda fantasier. Kan du inte skilja mellan fantasi och värklighet? GR 10: 285 (1535). (Filosoferna) förmena sigh, förvtan Gvdz Ordz sanning, aff theras irrighe Iernes Phanthasier och Drömmer .. kunna vtransaka och weta, hwadh Gudh och Englarna äro. L. Paulinus Gothus Ratio 142 (1633). Den enskilde kan hafva idealer och lefva i fantasier, men ett folk lefver endast i verkligheten. Snellman Tyskl. 45 (1842). Jag hade .. (år 1865) en fantasi, framkallad genom en fotografi af Mantegnas tafla. Wikner Vitt. 87 (1877). — jfr DÅRHUS-, FEBER-, KLOSTER-, VÅR-FANTASI m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. en häftig fantasi, en livlig akt av fantasivärksamhet? (Jag) Skrifwer .. / Hwad iagh i en syyn monde sij / Vthi en häfftigh Phantasij. Sigfridi A 1 a (1619).
b) (†) föreställning l. tanke som ngn har utan att känna sig alldeles viss om dess riktighet; fundering(ar). AOxenstierna 1: 468 (1633). Befaltes Hoff-Cantzleren att opsettja sine phantasier öffver dee puncta han förmener införas skulle uthi hans instruction. RP 6: 184 (1636). jfr: Jag hafver .. uthij en phantasie compileret mine tankar om denne Radzewils handell. AOxenstierna 3: 246 (1625).
c) (†) övergående i bet.: villfarelse. En faarlig Phantasij din Hierna swäfwar i. Columbus BiblV H 2 a (1674).
d) (†) ovärklig syn, tomt sken? Wij bliffue warnade för Straffet, genom mångehanda Tekn i Himmelen och i Lufften, hwadh håller man them före? För Phantasier. L. Paulinus Gothus Com. 136 (1613). Trollerij är idelt Phantasij. Columbus BiblV H 2 a (1674).
4) (†) åtrå, lust; tycke; (ogrundad) förhoppning; nyck. Effter hvars och eens secrete phantasie eller begärligheet. AOxenstierna 1: 346 (1630). Man kunne thet (dvs. att änkedrottningen deserterat fäderneslandet) väl till bästa uttyda och seija thet vara skedt af een phantasie. RP 8: 204 (1640). The Tusend Rixdaler, som the hade giort sigh Förslagh och Phantasij om til at få, blefwe them betalte. Widekindi KrigsH 252 (1671). Jag .. kan lämna dig 100 rdr, till handpenningar dem du efter egen fantasi måste använda. Dahlgren Herrgårdssl. 138 (i handl. fr. 1814).
5) (i sht i fackspr.) om tonskapelse l. dikt l. målning o. d. för att beteckna den ss. ett värk av den fritt (med sällsamma motiv) arbetande fantasien; särsk. om musikstycke som komponeras o. spelas på samma gång o. som med avs. på sin form avviker från vad som eljest är brukligt. JGOxenstierna Dagb. 3 (1769). Jag har återhört .. (Ole Bull) i fria fantasier återgifvande de brokiga intrycken af en hel Odyssevsfärd. Sturzen-Becker 2: 7 (1850, 1861). På en välvillig förläggares anmodan har jag funnit mig uti att offentliggöra åtskilliga fantasier och små historier. Rydberg Sing. Förord (1865). Dahlbäck Åbergson 322 (1914). — jfr MÅNSKENS-FANTASI.
6) [jfr eng. fancy i motsv. anv.] (numera föga br.) om olika slag av mönster l. (lyx)föremål för att beteckna dem ss. havande en från det brukliga avvikande (o. pikant) sammansättning l. form; särsk. om ett slags hatt- l. hårprydnad sammansatt av lätta plymer l. fjädrar. På affärsspråket kallas sådana mönster, som hafva slumpen och färgspelet att tacka för sin uppkomst, ”fantasier”. UB 5: 553 (1874). Hufvudstadsbl. 1911, nr 76, s. 1 (i annons). — jfr FJÄDER-FANTASI.
Ssgr (i allm. till 2): FANTASI-ARBETE~020, äv. ~200.
1) till 2.
a) (tillf.) abstr.: arbete (ansträngning) av fantasien. Skaldens hängivenhet åt sin uppgift, vilken han fattar som .. ett fantasiarbete icke en fantasilek. Wrangel Dikten 66 (1912).
b) konkret; jfr -SKAPELSE. Den staty (av Villon) .., som reser sig i Quartier latin, är .. ett rent fantasiarbete (dvs. ingen värklig avbildning av Villon). 2NF 32: 570 (1921).
2) [jfr eng. fancywork] till 6; särsk. om finare (kvinnligt) handarbete; jfr -ARTIKEL. Mönster till hälften af en modern Consolateur; Fantasiarbete. NJournD 1860, s. 55. KatalKonstIndUtstSthm 1897, s. 344.
(6) -ARTIKEL. om olika slag av arbetsprodukter (modevaror, konditorivaror, leksaker m. m.) som icke följa ngn bestämd stil l. som äro mer l. mindre pikanta l. bisarra; jfr -ARBETE 2. Sturzen-Becker 2: 117 (1861). Grafström Kond. 69 (1892).
-BILD. fantasiföreställning; särsk. om åskådlig dylik; stundom övergående i bet.: fantasiprodukt, drömbild. Hvaraf kunde .. (profeterna) urskilja, at sådana Syner verkligen voro gudomliga .. och icke til äfventyrs egna Phantasie-bilder? Wulf Köppen 2: 599 (1800). Sjelfva de enkla delarne af en Phantasibild måste .. förut hafva förekommit i vår erfarenhet. Trana Psych. 2: 56 (1847). Mjöberg Stilstud. 32 (1911).
(6) -BORD. (numera föga br.) finare bord avsett att hava allehanda små prydnadsföremål (”fantasiartiklar”) på. AB 1889, nr 260, s. 2 (i annons). BoupptVäxiö 1900.
-DIKT. estet. motsatt: värklighetsdikt. Wrangel Dikten 31 (1912).
-DIKTNING. estet. motsatt: värklighetsdiktning. Wrangel Dikten 23 (1912).
(jfr 6) -DRÄKT. (mer l. mindre bisarr) dräkt vars komposition är ett värk av den fria fantasien; jfr -KOSTYM. Orientalisk fantasidrägt. Freja 1880, s. 21. Sander i 3SAH 10: 231 (1895).
-FATTIG. (i sht i skriftspr.) motsatt: -RIK. NordT 1884, s. 6.
-FIGUR.
a) om fritt ur fantasien skapad plan l. plastisk bild. VittAH 21: 378 (1857). Man vet ej, huru Sten Sture såg ut, och därför bör ej af honom tilltotas en fantasifigur, så där på en höft hopsmord efter ett eller annat utländskt kostymverk. Carl Larsson i AB 1899, nr 254, s. 3.
b) om diktad person (framställd i en roman o. d.). BEstlander i Topelius' hundraårsm. 141 (1918).
-FOSTER. (ngt vard.) med nedsättande mening: fantasiprodukt, inbillningsfoster. Cavallin (1875). Give Gud att mina lidanden endast vore fantasifoster! Wulff Leopardi 210 (1913).
-FULL. fantasirik; stundom: fantasiäggande. CJLAlmqvist i Skandia 3: 131 (1834). Fantasifulla .. sagor. NordT 1888, s. 589. Ett fantasifullt barn. Levertin Linné 24 (1906).
-FULLHET—0~2 l. ~20. —
-FÖRESTÄLLNING~0020, äv. ~2010.
1) (tillf.) abstr.: fantasivärksamhet. Den aristoteliska idealiseringsprincipen ligger med logisk nödvändighet innesluten i all fantasiföreställning. Nyblom i 3SAH 8: 304 (1893).
2) (i sht i fackspr.) konkretare: föreställning som utgör en akt l. en produkt av fantasivärksamhet. NF 6: 585 (1882).
(jfr 6) -GARN. (i fackspr.) garn (i regel två- l. flertrådigt) som efter hela sin längd l. på bestämda avstånd företer noppor, förtjockningar, knutar, öglor, slingor, spiraler o. d.; jfr EFFEKT-GARN. 2NF 30: 484 (1920).
-KONST. estet. motsatt: realistisk konst. NordT 1884, s. 6.
-KONSTNÄR~02, äv. ~20. estet. motsatt: realistisk konstnär. Nordensvan KonstH 373 (1900).
(jfr 6) -KOSTYM. = -DRÄKT. Maskerad-Costymer. De äro, såsom nu mest vanligt, Fantasi-Costymer. MagKonst 1839, s. 55.
-KRAFT. (i sht i skriftspr.) (så l. så stor) kraft (prestationsförmåga) hos fantasien; förmåga av fantasivärksamhet; (utvecklad) livlighet l. styrka i fantasivärksamheten; jfr -STYRKA. ASScF VIII. 2: 73 (1867). Helvetet .. skildras (av Swedenborg) stundom med en fantasikraft, som erinrar om Dantes. Schück (o. Warburg) Huvuddr. 2: 49 (1917).
-KRAFTIG. (i sht i skriftspr.) som har (så l. så) stark fantasi; jfr -RIK. Schück (o. Warburg) LittH 1: 88 (1895).
-LANDSKAP~02, äv. ~20. konst. (målning l. radering o. d. framställande) i fantasien uppkonstruerat landskap; jfr -TAVLA. Rydberg DetSköna 223 (1889).
-LEK.
1) (i vitter stil) fantasivärksamhet som har karaktären av en glad l. sorglös lek, fantasiens lek; ofta om konstprodukt som ter sig ss. resultat av en dylik fantasivärksamhet. Atterbom Siare VI. 1: 94 (1852). Rydberg Faust 264 (1878). Linné är svensk i sin målande stil, sin fantasilek med liknelser. Heidenstam Dag. 165 (1909).
2) (†) = -SPEL 2. SKN 1841, s. 318.
-LIV. om den sida av en persons själsliv som består i fantasivärksamhet; stundom: liv i fantasiens värld. Den inverkan, som menniskans naturanlag, uppfostran, lifserfarenhet (m. m.) .. utöfva på hennes fantasilif. NF 5: 657 (1882). (Man måste) skilja mellan ett fantasilif, som är oäkta .. och ett, som är äkta och egentligen endast ett stegradt verklighetslif. Larsson Stud. 2 (1891, 1899).
-LÖS. som saknar fantasi; som vittnar om brist på fantasi. En fantasilös författare, pedant, roman. Polyfem II. 16: 4 (1810).
-LÖSHET—0~2 l. ~20. NF 3: 1104 (1879).
-MÅLNING. (åskådlig) skildring l. framställning av ngt uppdiktat; ngn gg äv. mera eg.: fantasitavla. En sinrik Skribents tankespel och phantasie-målningar. SP 1779, s. 592. Utskottet har .. på fri hand uppgjort sina fantasimålningar. VFPalmblad i Tiden 1848, nr 139, s. 3.
-MÄNNISKA. person som har ett rikt fantasiliv; motsatt dels: förståndsmänniska, dels: känslomänniska. SvLittFT 1833, sp. 559. (Gustav III) var framför allt en fantasimänniska. LStavenow i SvH 8: 14 (1904).
(6) -MÖBEL. (numera föga br.) Ett soligt litet rökrum med palmbastmattor och fantasimöbler. Heidenstam Col. 221 (1888). Fantasimöbler af ek. IndUtstMalmö 1896, s. 3.
(6) -MÖNSTER. SAOL (1900).
Avledn.: fantasimönstrad, p. adj. försedd med anbragt(a) fantasimönster. PriskurPUBergström 1911, s. 81. —
-NAMN.
1) uppdiktat namn, fingerat namn; särsk.: benämning varigm ngt utgives för att vara ngt annat (o. finare), än det är. Fantasinamn på fisk .. då gråtorsken utbjudes som bergtorsk l. hajen kallas ’havslax'. Östergren (1920).
2) benämning som uppfinnaren l. tillvärkaren av en vara giver densamma för att skilja den från andra i handeln förekommande varor av samma kategori; särsk. om mer l. mindre bisarra dylika varubeteckningar, ss. renofin, ett putsmedel, villbrafix, ett färgmedel, bryggalette, ett preparat för bekväm framställning av ett slags dricka, osv. TT 1896, Allm. s. 44.
(6) -PAPPER. Fantasi- och lyxpapper, hvarunder man förstår alla förgylda, försilfrade, målade, kulörta, i många färger tryckta, pressade, genombrutna papperssorter. UB 6: 524 (1874). TT 1902, M. s. 43.
-PRIS. på måfå tilltaget pris (avsett att medgiva nedprutning); fantastiskt uppdrivet pris (på en vara). Allt är (i Egypten) blott ”fantasipris”, beroende af hvad köparen vill ge. Retzius Nil. 145 (1891). 1878, då korthornsdjur .. ej längre betalades med några höga fantasipris. LAHT 1895, s. 225.
-PRODUKT. produkt av fantasiens värksamhet; särsk. (ngt vard.) med nedsättande mening, för att beteckna en dylik produkt ss. saknande motsvarighet l. stöd i värkligheten. En godtycklig fantasiprodukt. Snellman Stat. 17 (1842).
-RIK. som har l. ger uttryck åt l. vittnar om l. är förbunden med rik l. livlig fantasi(värksamhet); rik på fantasier; stundom närmande sig bet.: starkt fantasiäggande; jfr -FULL. En (utomordentligt) fantasirik författare, skildring. Jag har ofta funnit .. (Haydns) klarhet och tydlighet trivial, emedan jag varit alltför van vid Mozarts fantasirika och vällustiga skymning. Geijer (1806) i MoB 7: 55. Ett .. fantasi-rikt lif. Hammarsköld Ast. 4 (1810). Från .. (modern) hade han ärft den ljusa, fantasirika blicken. Weibull LundLundag. 225 (1891).
-RIKEDOM~002, äv. ~200. Wirsén (1871) hos Klockhoff ESkr. VII. —
-SKAPELSE. (i sht i vitter stil) (avsiktligt frambragt) produkt av fantasiens värksamhet (avsedd att tjäna ngt bestämt, i sht estetiskt, ändamål); särsk. om fantasirikt litterärt alster; jfr -ARBETE 1 b, -PRODUKT, -VÄRK. Hammarsköld SvVitt. 1: 44 (1818). Den rika färgprakten i den klassiska forntidens phantasiskapelser. Frey 1841, s. 319. Wrangel Dikten 30 (1912).
-SPEL. [efter t. phantasiespiel]
1) (i vitter stil) = -LEK 1. Leopold 5: 120 (c. 1820). Liljedahl Norström 1: 33 (1917).
2) litt.-hist. skådespel vari ngt framställes som endast kan tänkas tilldraga sig i den fria o. lekande fantasiens värld; jfr -LEK 2. Hammarsköld SvVitt. 2: 132 (1819). Ett fantasispel på en teaterscen. Nyblom FantH 77 (1910).
-STARK. (i vitter stil) jfr -RIK. 2NF 4: 1189 (1905).
-STYCKE. (i sht i fackspr.) om målning l. tonstycke l. dikt o. d. som är ett värk av den fritt arbetande fantasien (samt härleder sig från ögonblickets ingivelse). Ett fantasistycke, med handlingen förlagd i fictionens omätliga riken. SKN 1842, s. 86.
-STYRKA. (i sht i skriftspr.) = -KRAFT. CFDahlgren 4: 160 (1831). Det plötsliga tillskott i fantasistyrka, som kallas ingivelse. Böök Tegnér 1: 56 (1917).
(6) -TYG. (numera föga br.) tyg med fantasimönster; förr äv.: lyxtyg? De herrliga sidentygerna, som kallas fantasityger, .. äro mest omtyckta i fråga om konserter och spektakler. SthmModej. 1854, s. 13. Kleen Kvinn. 65 (1910).
-TAVLA. konst. jfr -LANDSKAP, -MÅLNING, -STYCKE. (Wiertz) målade fantasitaflor för äran och porträtt för brödfödan. Nordensvan KonstH 177 (1900).
-UTFLYKT~02, äv. ~20. (i vitter stil) utflykt av fantasien i poesiens l. det ovärkligas värld. Verd. 1889, s. 46. Min bok är skrifven på allvarlig prosa utan onödiga fantasiutflykter. Quennerstedt StrSkr. 1: 313 (1907, 1919).
-VÄRK. (i vitter stil) = -SKAPELSE. Frey 1849, s. 315. En sägen är ett halvt fantasiverk. Larsson Kunsk. 130 (1909).
-VÄRKSAMHET~002, äv. ~200. (i sht i skriftspr.) fantasiens värksamhet; fantasien ss. värksamhet, motsatt: fantasien ss. förmåga. Rein Psyk. 1: 312 (1876). All äkta och stark fantasiverksamhet står i verklighetslivets tjänst. Larsson Kunsk. 129 (1909).
-VÄRLD. ovärklig värld; föreställningsvärld i vilken fantasien är herre. Man lefde i en fantasiverld. Böttiger 6: 111 (c. 1875). Den klassiska myten (intog) ett brett rum i den bildades fantasivärld. Mjöberg Stilstud. 73 (1911).
-ÄGGANDE, p. adj. (i sht i skriftspr.) som äggar fantasien. Rydberg KultFörel. 1: 113 (1884).
Spoiler title
Spoiler content