SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
FANTASMAGORI fantas1magori4 l. fan1-tasmag1-, äv. -år- l. -ωr-, r. ((†) n. Polyfem III. 46: 4 (1811), Sturzen-Becker 4: 106 (1862)); best. -en l. -n; pl. (i bet. 2) -er.
Etymologi
[jfr t. phantasmagorie, eng. phantasmagoria, fr. fantasmagorie; bildat (i ngt av de nyare språken) gm sammansättning av gr. φάντασμα (se FANTASM) o. stammen i ἀγορεύειν, hålla församling, till ἀγορά, församling, torg (jfr AGORAFOBI, KATEGORI)]
1) (numera knappast br.) eg.: andeframmanande; konst(en) l. handling(en) att gm optiska medel framställa skenbilder (vålnader). Dalin (1851). 2NF (1907).
2) (gm optiska medel frambragt) syn l. spel av snabbt växlande skenbilder; vanl. allmännare: (trolsk l. fantastisk) syn av ngt ovärkligt; drömbild(er); bländvärk; gyckelspel. Jag öfvertygade mig att alltsammans (dvs. anden och andebesvärjaren) icke kunnat vara något annat än ett Fantasmagori. Polyfem III. 46: 4 (1811). Åt karnavalens fantasmagori / Förliden natt han sista gången skattat. Snoilsky 2: 49 (1881). Risberg Vallmo 89 (1906).
Avledn. (till 2): FANTASMAGORISK, adj. (numera föga br.) som består i l. beror på l. är ss. en fantasmagori (fantasmagorier). Denna här af skrifvare, som omstöpa .. historien till ett fantasmagoriskt lustspel för sysslolöse åskådare. SvLitTidn. 1814, sp. 502. Björkman (1889).
Spoiler title
Spoiler content