SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FAS fa4s, numera sällan fas4 (fass l. fas WoJ (1891)), sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(face (den förr vanliga skrivningen) Widekindi KrigsH 378 (1671: Facer), Wimarson Krig 1675—1679 3: 92 (1912). fas Rålamb 8: 19 (1691), Dalin (1851) osv. fass Rålamb 8: 15 (1691). fasier, pl. OxBr. 6: 28 (1628; i bet. 3))
Etymologi
[jfr t. face; av fr. face, av vulgärlat. facia, sidoform till lat. facies (se FACIES); jfr FAS, sbst.2, FASAD]
1) ansikte sett rätt framifrån, framsida av ansikte; motsatt: profil; i sht i uttr. i (ren, hel) fas, med ansiktet vändt rätt fram (mot åskådaren). Scheutz Ritk. 131 (1832). En bild i ren face och en i ren profil. Retzius FinKran. 157 (1878). Ansigtets face .. är karakteriserad genom käkbenens starka utveckling. Därs. 172. Konungen är framstäld .. i hel face. SD(L) 1897, nr 60 B, s. 1. — särsk. [efter fr. faire face à] (†) i uttr. göra fas mot ngn, eg.: vända ansiktet mot ngn; göra visavi mot, göra front mot. Almqvist AmH 1: 53 (1840). Bryta ut några man, för att göra face emot denna nykomna fiende. Dens. TreFr. 3: 109 (1843). Anm. Vanligare än i fas är det rent fr. uttr. en face aŋ fas4 l. aŋ fa4s, ngn gg användt substantiviskt i bet.: bild i fas. Till min nästa lection hade jag åter ett hufvud färdigt, — en fullkomlig en face. Bremer Brev 1: 557 (1834).
2) (numera föga br.) framsida, front. En inscription, tjenlig at sätta på facen af et prägtigt slott. SP 1779, s. 334. Tre alnar i facen och 71 2/3 alnar i djupleken af tomten. PT 1902, nr 251 B, s. 1.
3) bef. benämning på sådant rätlinigt stycke av en i vinklar bruten befästning (t. ex. en bastion) som är vändt direkt mot anfallsfältet o. sålunda avsedt för frontaleld i första hand: frontallinje; vanl. motsatt: flank. Såmmestedes era halva curtiner och fasier (av vallarna) utfallne. OxBr. 6: 28 (1628). Widekindi KrigsH 378 (1671). Lang Lorentssen Fortif. 11 (1737). Hela högra facen (av bastionen ödelades). Wimarson Krig 1675—1679 3: 92 (1912). — jfr BASTIONS-FAS m. fl.
Ssgr: (3) FAS-GRAV. bef. grav framför en fas. Fas- och flankgrafvar. SFS 1893, Bih. nr 7, s. 11.
(1) -STÄLLNING. (Porträtt-)typen .. har .. stora starkt konturerade ögon i faceställning. PT 1896, nr 48, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content