publicerad: 1924
FJOLL, adj.
Etymologi
[sv. dial. fjoll (Västerg.; Hof DialVg. 114 (1772)); sannol. af fsv. fol, adj., av ffr. fol; se för övr. under FJOLLER]
-DOCKA. [jfr DOCKA, sbst.1 4 b] fjolla. (Argus understod sig att) tala om högre saker, än sine puder-junkrar, fiåll-dockor (osv.). Dalin Arg. 2: 314 (1734, 1754). —
-MÄLE. dåraktigt, fjolligt tal, tokprat, ”dravel”. Haar du inga bettre skiäl at föra fram, än sådant fiollmäle, så (osv.). Hiärne Förb. 43 (1706). —
Spoiler title
Spoiler content