publicerad: 1925
FLORERA flωre4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) pr. sg. -er Chesnecopherus Skäl Z 1 a (1607), L. Paulinus Gothus MonTurb. 6 (1629). ipf. -ede L. Paulinus Gothus Arch. 52 (1630)). vbalsbst. -ANDE, -ING (numera föga br., RARP 2: 207 (1636), HbTrädg. 7: 37 (1883)).
Etymologi
[jfr d. florere, mnl. floreren, blomstra, frodas, t. florieren; ytterst av lat. florere, blomma, blomstra, vara i välmakt, vara berömd, liksom mlat. florare, utsmycka med blommor (varav fsv. florera, fd. florere, mnt., mnl. floreren, i samma bet.), avledn. till lat. flōs blomma (se FLOR, sbst.1—2)]
blomma, stå i blomning, blomstra.
1) i eg. bem., om växt: stå i blom, blomma, blomstra; numera bl. trädg. l. bot.; förr stundom äv. i överförd anv. om mark, äng l. dyl. (Lychnís Coronaria, Smek.) Florerar uti Junio, Julio, Augusto, Septembri. Ahlich 33 (1722). Florerande blomsterkrukor. MoB 2: 238 (1808). Ängarna florera / Med en gröda, som stod nyss och skalf. Sehlstedt 4: 19 (1871); jfr 2. För att .. erhålla en långvarig florering, bör man plantera rhizomerna på olika tider. HbTrädg. 7: 37 (1883). Nordmann BorgåBarn 163 (1906). — särsk. (†) i uttr. i full florering, i full blomning. Lundberg Träg. 88 (1754). GT 1788, nr 46, s. 4.
2) bildl., dels om (icke blommande) växt: växa, utveckla sig, frodas, lysa, prunka, dels i allmännare anv.: vara i ett blomstrande tillstånd, trivas, frodas; hava sin blomstringstid, stå l. vara i flor, i ett skede av rik utveckling; hava stor utbredning, vara i svang, förekomma i mängd; så väl om ngt abstrakt (numera ofta om ngt mindre godt, en osed, en last o. d.) som (numera mindre br.) om stat, samhälle, institution l. (numera knappast br.) om folk, samhällsklass o. d. l. (numera bl. arkaiserande o. skämts.) om person. Den tid då riddarlivet florerade (som bäst). Det på den tiden florerade disputationsväsendet. Chesnecopherus Skäl Z 1 a (1607). Gammal Swensk Adel, som för någre hundrade åhr tilförenne i Swerige florerat hafwa. L. Paulinus Gothus JClaesson 47 (1611). Fredh och Enighet må grönska och florera. RARP 1: 128 (1630). Alla Potentater brinna af inbördes jalusier emot hwarandras floreringh. RARP 4: 28 (1645). (En svamp stod) i sin florerande fägring. Swedberg Schibb. 217 (1716). En Arf-Konung, åtrår at lemna Riket florerande uti Arfvingens hand. Celsius G1 2: 180 (1753). All Flärd är lätt. Derföre florera Spektakler, Rimmare, Skökor, Favoriter. Thorild 3: 218 (1792). Lef väl, min bäste. .. Måtte du alltid florera! Palmær Eldbr. 188 (1848). Kyrkans florerande tillstånd. Tegnér (WB) 7: 260 (1832). På 1500-talet, då trädgårdsodlingen i mellersta Europa begynte florera. Elfving Kulturv. 85 (1895). Vackra Göteborg, som rikt florerar. Snoilsky 5: 149 (1897). I en mängd dialekter .. florerar o .. äfven såsom långt. Noreen VS 1: 525 (1907). Länsstyrelsens uppmärksamhet (riktades) på, att lönnbränning florerat sedan viss tid tillbaka i socknen. SDS 1924, nr 293, s. 5. — särsk.
a) (†) med prep. av: vara ansedd l. berömd gm, utmärka sig gm. Widekindi Krigshist. 374 (1671). Universitetet i Leyden florerar af många berömliga män. JGothenius i 1Saml. 7: 26 (1775).
b) (†) leva och värka (med framgång), stå i högt anseende, vara berömd. I Konung Erich hin Läspes och K. Waldemars tid florerade samma Kong Waldemars fader Byrger den yngre. HSH 3: 134 (1693). En under slutet af Augusti eller början af Tiberii regering florerande läkare Apulejus Celsius. Odenius Celsus 4 (1906).
c) (†) i uttr. uti sina florerande år, i sina bästa år, i blomman av sin ålder. Prytz SÖrnestierna D 2 a (1659). Kurck Lefn. 105 (1705). c) (†) om djur. Insecternas .. tid att florera. VetAH 1818, s. 251.
Spoiler title
Spoiler content