FORSA for3sa2, adj. pl. oböjl.
Etymologi
[trol. av ett fr. avec force voiles; jfr fr. faire force de voiles (se FORCE)]
sjöt. anträffat bl. i uttr. med (förr äv. för) forsa segel, med så många segel tillsatta som omständigheterna tillåta ett fartyg föra. Ett svårt tremastadt skepp, som låg bidevind för forsa segel. Gosselman SNAmer. 2: 94 (1833). SignalbFl. 219 (1840). 2NF 8: 835 (1907).
SAOB
