SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FORSKA for3ska2, v. -ade ((†) imper. sg. forsk Tegnér (WB) 1: 20 (1801)). vbalsbst. -AN (†, Brenner Dikt. 1: 219 (1706, 1713), VetAH 1813, s. 136), -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ARINNA (mindre br., Stagnelius (SVS) 3: 158 (1822)).
Ordformer
(forska (-å-) 1683 (: uthforskat) osv. förska 1632 (: vthförska))
Etymologi
[liksom d. forske av t. forschen, av fht. forskōn, efterfråga; samhörigt med lat. posco, jag fordrar l. begär, utvecklat ur ett förlitterärt porcscō (jfr POSTULERA), till ieur. basen perek, fråga, bedja (jfr FREJD, FRÅGA)]
1) om värksamhet varigm man söker vinna grundlig upplysning l. kunskap om ngt, i sht ett (orsaks)sammanhang l. -förhållande; (ivrigt) undersöka, rannsaka; särsk.: göra vetenskaplig(a) undersökning(ar); ofta företrädesvis med tanke på framletandet l. anskaffandet av härför erforderligt (förut okänt) material; förr ofta med obj.: utforska, pröva, undersöka; numera bl. absolut l. i förbindelse med prep., numera bl. (ut)i l. efter, förr stundom äv. över l. om. Forska i urkunder, i gamla handskrifter. Sitta och forska på biblioteket. Forska i arkiv. Ett oavlåtligt forskande efter sanningen. Cellarius 146 (1729). Den, som förr, med möda, flit och snille, / Til landets rikedom, naturen forska ville. Nordenflycht Svea 16 (1746). Ransaken, dödlige! edra syften, / Med bäfvan forsken er själs begär! Wallin Vitt. 1: 50 (1839). Jag fann så mycket återstå / Att forska om och fråga. Runeberg 2: 12 (1848). Protestantiska resande, som på sednare tider tänkt och forskat öfver detta ämne (dvs. den heliga gravens o. Golgatas läge). Beskow Res. 163 (1861). Rastlös tanke (hos den mångsidige Olof Rudbeck d. ä.) .. irrat kring / Att pejla, forska och fråga. Snoilsky 3: 10 (1883). jfr EFTER-, ER-FORSKA. — särsk.
a) (†) i uttr. forskande resa, forskningsresa. Agrell Maroco 2: 453 (1807). Iduna 5: 27 (1814).
b) (†) med avseende på sår, sjuk kroppsdel l. dyl.: undersöka, sondera. Lindfors (1815).
2) uppmärksamt (sökande) iakttaga, granska; numera bl. abs., förr äv. med obj. En forskande blick, ett forskande öga. Forskande betrakta ngn. Han forska bör / Hvart steg hon gör. Envallsson FarlFörtr. 9 (1794). Pinad af plågor, / Forskade deras herre (dvs. Polyfem) enhvar af gumsarnas ryggar, / Då de vandrade ut. VFPalmblad i Phosph. 1813, s. 217.
Särsk. förb. (till 1): FORSKA IGENOM10 040 l. 032, äv. GENOM40 l. 32. grundligt undersöka l. gå igenom. Tjädern skulle forska igenom mittlandet. Lagerlöf Holg. 2: 311 (1907). jfr GENOMFORSKA. —
FORSKA UT10 4. gm forskande (söka) utröna l. skaffa kännedom om. Nordenflycht Fruent. 53 (1761). Jag erbjöd mig att hemligt forska ut er / Och yppa alla edra tankar, ord / Och gerningar. Dahlgren Moreto 34 (1873). Forska ut det främmande landet. Lagerlöf Holg. 2: 310 (1907). jfr UTFORSKA.
Spoiler title
Spoiler content