publicerad: 1925
FORSA for3sa2, adj. pl. oböjl.
Etymologi
sjöt. anträffat bl. i uttr. med (förr äv. för) forsa segel, med så många segel tillsatta som omständigheterna tillåta ett fartyg föra. Ett svårt tremastadt skepp, som låg bidevind för forsa segel. Gosselman SNAmer. 2: 94 (1833). SignalbFl. 219 (1840). 2NF 8: 835 (1907).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content