publicerad: 1926
FRIS, sbst.3, r. (m. Nordforss (1805), Hahnsson (1896)); best. -en; pl. -er32 ((†) -ar Carlberg SthmArchitCont. E 2 a (1740)).
Ordformer
Etymologi
[liksom d. fris(e), t. fries, eng. frieze, av fr. frise, till friser, krusa (se FRISERA); jfr FRÄS sbst.2]
1) konsth. den mellersta delen av bjälklaget (entablementet) i den klassiska byggnadskonsten, i vissa stilar prydt med sammanhängande bildframställningar l. med fortlöpande ornamental dekoration. Architraver, Fricer och Cornicer. Rudbeck Bref 221 (1685). Den doriska frisen med dess triglyfer och metoper. Hahr ArkitH 36 (1902). — jfr FIGUR-, RELIEF-, TRIGLYF-FRIS.
2) i sht arkit. på ytter- l. innervägg under taket löpande bandlikt fält prydt med bildframställningar l. med ornamental dekoration; äv. allmännare, om (inramande) utsmyckning särsk. under den övre (utskjutande) delen av ett föremål. Carlberg SthmArchitCont. E 2 a (1740). Jernkontorets hus (i Sthm) .. eger en särskild prydnad .. uti en .. fris (framställande drag ur jerntillverkningens historia), som sträcker sig under bygnadens taklist. IllSv. 1: 78 (1882). — jfr RUNDBÅGS-, STUCK-, TAK-FRIS m. fl. — särsk.
a) (förr) på kanon: rundtom kanonen gående (stavformad) utsirning. Grundell AnlArtill. 2: 45 (c. 1695). Hazelius Artill. 39 (1833).
b) byggn. o. snick. rundt kring ett (parkett)-golv l. kring ett fält på en i trä arbetad yta gående o. parallellt med väggarna l. sidorna löpande inramning bestående av i annan led lagt trä l. av annat träslag; äv. om liknande inramande bård å stengolv. Rothstein Byggn. 468 (1859). En chiffonier .. med inlagda friser af rosenträ. SD(L) 1897, nr 77, s. 2. — jfr STEN-FRIS.
3) (föga br.) utskjutande hyllartat parti på kakelugn, spis o. d. Den stora ugnen hade en bred fris, tydligen afsedd för prydnader. Benedictsson Peng. 176 (1885). — jfr KAKELUGNS-, KAMIN-FRIS.
Ssgr: (2 b) FRIS-BRÄDE l. -BRÄDA. byggn. utmed väggen liggande bräde som bildar frisen till ett golv. Rothstein Byggn. 468 (1859). —
(2) -FÖNSTER. byggn. på tvären gående långsmalt fönster anbragt i övre delen av en vägg. Tenow Solidar 1: 112 (1905). Boklund Bost. 26 (1907). —
(2 b) -HYVEL. snick. JernkA 1833, s. 638. Då .. man kringhyflat (fyllningarna till en dörr) efter vinkel, sker kälningen, hvartill begagnas en så kallad frishyfvel med två tums bredt jern, hvilken göres grad under med fals. AHB 116: 27 (1883).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content