publicerad: 1926
FROTTERA frote4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr FROTTÖR (se under avledn.).
Etymologi
[av fr. frotter, gnida, av ovisst urspr.]
1) i fråga om gnidning av en kroppsdel (särsk. med borste l. flanell o. d.) i medicinskt l. därmed likartat syfte: gno, riva, gnida; äv.: gm frottering åstadkomma (ngt); äv. i bild. Så offta hettan påkommer, frotteras pannan med 1. Untze anständig Äregirighet. Dalin Arg. 2: nr 19, s. 6 (1734; uppl. 1754: gnides). De mångfaldiga frotteringar, som utgjorde badets sista och högsta njutning. Rydberg Ath. 52 (1859). Frottera lif i den skendöde. SD(L) 1904, nr 317, s. 1. — särsk. (†) allmännare: gnida. Sedan frotterar eller gnubbar man .. (tyget) väl. SP 1779, s. 588. Dalin (1851).
2) bildl., refl. (förr ngn gg äv. ss. dep.): komma i intim beröring (med ngn), (av fåfänga) hålla sig mycket tillsammans (med ngn), ”gnugga sig” (mot ngn). Lågborgerliga, som äflas att frotteras med folk af ”bättre” samhällsställning. KarlstT 1895, nr 1696, s. 3. Att egyptiska prinsessor i Paris frottera sig med herrar ungturkar (osv.). GHT 1896, nr 253, s. 2. Särskildt ett par af .. (författarinnorna) voro i fullständigt raseri af njutning att få frottera sig mot honom (dvs. Ibsen), gå helt upp i honom, gnugga sina andar mot hans. Engström Häckl. 15 (1913).
-VÄV. [jfr t. frottiergewebe] till badhanddukar, badlakan o. d. använd bomullsvävnad som (på ena sidan resp. på båda sidor) är täckt med jämnhöga noppor l. öglor bildade gm en särskild s. k. florvarp. VårkatalNK 1904, s. 22.
Avledn.: FROTTÖR, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r. l. m. [av fr. frotteur]
1) (mindre br.) person som frotterar l. har till yrke att frottera. Rydberg Ath. 157 (1859). Ekbohrn (1904).
2) (numera föga br.) fys. gniddyna, rivtyg (till elektricitetsmaskin). Elektricer-machinens konduktör och frottör. FKM 1: 49 (1806). Schulthess (1885).
Spoiler title
Spoiler content