SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1926  
FÄDERNESLAND 3dernes~lan2d, n.; best. -et; pl. -land (CAEhrensvärd 21 (1782), VetAH 1820, s. 38, osv.) l. (föga br.) -länder (KKD 5: 322 (1712), Hjärne Unionsf. 73 (1905)).
Ordformer
(fäderne- GR 15: 255 (1543), Tranér Anakr. 111 (1833), Kindblad (1871). fäd(h)ernes(s)- (-nesz-) Luk. 4: 24 (NT 1526) osv. fäderns- Stiernhielm Fägn. 113 (1643, 1668))
Etymologi
[fsv. fädhernis land (fädhernes-, fädherna); jfr fd., ä. d. fæderneland, d. fædreneland, fædreland; till FÄDERNE]
(jfr anm. nedan) land (där ngns fäder bott o.) där ngn hör hemma, fosterland, hemland. Lämna fäderneslandet. Återvända till fäderneslandet. Vara utan fädernesland. Fäderneslandet (Gustav III:s valspråk). Ingen prophete är affhollen j sitt fädhernes land. Luk. 4: 24 (NT 1526). Vårt fädernes land Sverige. RA 3: 86 (1593). Tiena Konungen och Fäderneslandet. Humbla Landcr. 9 (1740). Thorild 2: 207 (1786). Försök till Lärobok i Fäderneslandets Historia. Ekelund (1829; boktitel). Fädernesland, hvars herrliga minnen / Fylla med vördnad ynglingens själ! Geijer I. 3: 302 (1832). Efter sista psalmversens afsjungande, kommenderar befälhafvaren ”gif akt” och uttalar orden ”Gud bevare Konungen och Fäderneslandet”, hvilka ord af truppen högt och tydligt upprepas. TjReglArm. 1889, s. 347. Bland passagerarne var en norsk läkare, som nyss gift sig i Paris och nu förde sin brud till hennes nya fädernesland. De Geer Minn. 1: 261 (1892). Anm. Ordet är avgjort skriftspråkligt och brukas numera mindre ofta än förr. När det i anslutning till sin etymologiska innebörd användes ss. uttr. för ett historiskt betraktelsesätt, har det, åtm. numera, högt stämningsvärde. Om nutida förh. användes det ofta i mer l. mindre stående uttryck o. förbindelser o. är då till sitt stilvärde mera neutralt. Jfr FOSTERLAND anm. — särsk.
a) (i fackspr.) i utvidgad anv., om hemland för djur l. växt. VetAH 1797, s. 135. Här (på Borneo) tyckes Orang-utang hafva sitt egentliga fädernesland. Palmblad LbGeogr. 218 (1835). HeimdFolkskr. 25: 9 (1895). Reuter DjurgSkildr. 13 (1903).
b) (†) i inskränktare anv.: födelsebygd, hembygd. Cavallin Herdam. 1: 291 (cit. fr. 1681). Denne (Hans, stadstjänare i Sthm) .. var född i Vester-Göthland, och hade sit fäderneslands seder så väl, som tungomål, igenom många års vistande på andra orter sig icke kunnat afkläda. Celsius G1 2: 18 (1753).
c) i oeg. o. bildl. anv.; särsk. [med anknytning till Ebr. 11: 13] i religiöst spr., om himmelen ss. de saligas vistelseort efter döden, i sht i uttr. det rätta l. det himmelska fäderneslandet. J hymblomen .. ther wort rätta fädhernes land är. OPetri MenFall G 2 b (1526). Theszlijkes bleff kallat vthi thet Himmelske Fäderneszlandet .. D. Martinus Chemnitius. Schroderus Os. III. 2: 261 (1635). Jag älskar .. Lunds Academie som min själs fädernesland. Tegnér (WB) 4: 373 (1824). Frankrike är .. (gotikens) fädernesland. Hahr ArkitH 238 (1902).
Ssgr: FÄDERNESLANDS-FÖRVANT. (†) landsman. Emporagrius JDelaGardie Dedik. 2 b (1652).
-KÄRLEK. (numera knappast br.) fosterlandskärlek. CLivijn (1803) hos Hjärne DagDrabbn. 45. AJourn. 1815, nr 286, s. 2. SDS 1894, nr 303, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content