SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1926  
FÖDSEL föd4sel, äv. 4d-, vard. äv. föt4-sel, r. l. f. (m. Sahlstedt (1773), Kindblad (1871)) ((†) n. Palmcron SundhSp. 31 (1642; i bet. 1 b), RelCur. 266 (1682: Miszfödsell), Bäckström Folkb. 2: 141 (1848: missfödsel)); best. -n (Gustaf III 1: 116 (1786) osv.), sällan -slen (Palmcron SundhSp. 35 (1642), Ljunggren Bellm. 104 (1867)), förr äv. -selen (Linné Bref I. 2: 120 (1748: Misfödselen; rättat efter hskr.), Ingelman 185 (1828, 1843)) (ss. n. -slet Palmcron SundhSp. 134 (1642; i bet. 1 b)); pl. (i bet. 2, i sht statist.) -slar (Fahlbeck StatTyp. 12 (1897) osv.) ((†) -sler Voigt Alm. 1671, s. 6, Sahlstedt (1757); = (Swedberg HoTror § 7 (1709: miszfödsel), Moberg Gr. 191 (1815: missfödsel))).
Ordformer
(födsel 1675 osv. födsl 1663 (: födsl-land). födzel(l) 16241738. födzl 1635 (: Miszfödzl)1739. fözel 1642. fötzel 1674)
Etymologi
[jfr d. fødsel, nor. dial. fødsl; avledn. till FÖDA, v. Jfr FÖDELSE, FÖDSLA]
1) (†) till FÖDA, v. I 1.
a) abstr.; i ssgrna KREATURS-, NÖTE-, UPP-FÖDSEL.
b) konkret: mat, föda; jfr FÖDSLA 1. Palmcron SundhSp. 134 (1642). Serenius (1741). — särsk.
α) näring; jfr FÖDA, sbst. 2. Vtaff all slags Brödh, är intet som bätter och meer Födzel gifwer än som Hwetebrödh. Palmcron SundhSp. 36 (1642). Wingius Bjugg A 4 a (1677).
β) oeg., om näring för växter; jfr FÖDA, sbst. 2 c. Sylvius Mornay 185 (1674).
γ) bildl., om näring för eld; jfr FÖDA, sbst. 3 b. Brenner Pijn. 101 (1727).
2) till FÖDA, v. II 1, = FÖDELSE 2. Linc. (1640). (Det anses för ett dåligt tecken) Om onaturlige födsler sigh tildraga. Isogæus Segersk. 1036 (c. 1700). Det på grund av kriget minskade antalet födslar. AB 1917, nr 54, s. 3. (†) Vthi .. vngdomen, vthspricker och såsom i en fulkomligh och tijdigh födzel framkommer i liuset, ehwad som Naturen i .. (människans) sinne sådt .. oc planterat hafwer. Rudbeckius Starcke C 7 a (1624). — jfr BARN(A)-, DÖD-, FLICK-, FÖRST-, GOSSE-, KVINNO-, MISS-FÖDSEL. — särsk.
a) = FÖDELSE 2 a. Hon .. seger sigh mena födzlen kommer om kyndelssmesso 1646. VRP 1645, s. 93. Förtidig födsel. Nordforss (1805). Den unga modern dog under födseln. Sundén (1885). — (numera knappast br.) med objektiv genitiv: framfödande. Arfwidsson Oisian 2: 531 (1846). Heidenstam Dikt. 109 (1895).
b) (i sht i högre stil) = FÖDELSE 2 b. Dödh och födzel giör osz lika. Ps. 1695, 278: 4. Fröken Juliana .. / .. gick med fötterna in, / Af födsel och ohindrad vana. Lenngren (SVS) 2: 223 (1798). Från födseln blind. WoH (1804). — särsk.
α) (†) i uttr. få födsel, födas, giva födsel åt (ngn), föda (ngn). Denna blida dag, / På hvilken sköna Psyche geck, / Ur ödets rum och födsel feck. Nordenflycht QT 1746—47, s. 53. Arnell Moore 2: 14 (1830).
β) (†) allmännare: framkomst. Trääknopparna (torde om våren) .. för Köld skull vthi Födzlen förderfwas och bortdöö. Voigt Alm. 1680, s. B 1 b. Hvad Fiskarnes ålder beträffar, så äro de ifrån spädaste födslen färdige at vandra ikring och söka sig föda. SvSaml. 5: 255 (1765).
c) (†) bildl., = FÖDELSE 2 c. Nya Födslens-Bad. Lybecker 29 (c. 1715).
d) bildl., = FÖDELSE 2 d. Tolf af Riksens Råd begofvo sig .. til Helsingborg, at qväfva detta obestånd (dvs. uppror) i sin födsel genom lindriga medel. Dalin Hist. 2: 453 (1750). Den del jag haft i att kväfva traktaten (med Danmark) före födseln. De Geer Minn. 1: 257 (1892).
3) (numera föga br.) till FÖDA, v. II 1, konkret, om (yttre) kvinnliga l. honliga könsdelar; jfr FÖDELSE 3, FÖDSLA 3. Verelius 98 (1681). Man observerar hos foster, som dö med i modrens födsel qvarsittande hufvud, respirationsförsök. TLäk. 1835, s. 480. 2Kon. 19: 3 (Bib. 1917).
4) till FÖDA, v. II 1, konkret: vad som framfödts, foster; i ssgn MISS-FÖDSEL.
5) till FÖDA, v. II 1, övergående i bet.: härstamning, härkomst, börd; numera nästan bl. i uttr. till födseln, till börden; jfr FÖDELSE 6. Till födslen är jag af en ädel stämma, som i Sverige blomstrat från uråldriga tider. Dalin Arg. 1: 104 (1733, 1754). Hög födsel äger ingen förmon, så framt den ej igenom dygd behåller sit värde. Tessin Bref 1: 109 (1751). Min finska födsel. Tavaststjerna Patriot 52 (1896). — (†) pregnant: adlig börd. En förhärdadt näsvis man, / .. utan rang och födsel. Stenhammar 126 (1794). Damer af födsel. Sylwan FyrtiotStud. 98 (cit. fr. 1840).
Ssgr, se FÖDELSE ssgr.
Avledn.: FÖDSLING, m.||ig. till 2; i ssgn FÖRST-FÖDSLING.
Spoiler title
Spoiler content