SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖR- ssgr (forts.):
(II 3; jfr anm. sp. 2318) FÖR-BLISTRA, v. -ade. [jfr BLISTER, adj., o. BLISTRAD, p. adj.] (†)
1) = FÖRBISTRA 1 b; särsk. i eder o. bedyranden: ”förbanne”. (Han) bleff så vthaff Dieffuulen förblistrat, at han skööt ihiel een .. Dräng. ASimonis SiälÖrt. Cc 11 a (1586). Jag skall, katten förblistre mig, lära henne att skena! Topelius Vint. I. 1: 269 (1859, 1880).
2) i p. pf. o. p. pr. i adjektivisk anv. ss. (eufemistiskt) förstärkningsord: ”faslig”, ”förbaskad”; jfr FÖRBISTRA 4 slutet, FÖRBLIXTRA. Jtt forblistret wä~ sende. OPetri PGalle A 4 b (1527). Topelius Läsn. 4: 119 (1871).
-BLIV, n. (†) vbalsbst. till FÖRBLIVA 1: förblivande, varaktig vistelse. Stiernhielm Parn. 3: 4 (1651, 1668).
Spoiler title
Spoiler content