SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRFATTA förfat4a l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förfa´tta Weste; förfàtta Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Helsingius K 7 b (1587), Schultze Ordb. 1099 (c. 1755)), -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ARINNA (se d. o.), -ERSKA (se d. o.); jfr FÖRFATTERI.
Etymologi
[liksom d. forfatte av mnt. vorvaten (motsv. t. verfassen); till FÖR- II B; jfr FATTA]
1) (†) omfatta; innefatta, innehålla. LPetri 1Post. B 8 a (1555). Multiplicatio .. adderar the Taal, som skola multipliceras, (så ofta) som Unitas, eller ett, är författat vthi samma Taal, ther medh man multiplicerar. AJGothus ThesArithm. 29 (1621). I hiertat författas alla menniskiones krafter. Spegel Pass. 111 (c. 1680). Nya Swerige .. på bägge sidor wid De la Ware Revieren: författandes uti längden .. 30. mjl wid pasz. Holm NSv. 28 (1702).
2) (†) inbegripa; räkna med (ngt); slå tillsammans (under ett namn), slå ihop, taga ihop. Stadhen Saguntum wore icke författat vthi thet Fredzfördraget, som aldraförst vprättadhes medh the Romare. Schroderus Liv. 249 (1626). Germania, vnder hwilken Geographi författa Teuschland, Swerige, Danmarch och Nörige. L. Paulinus Gothus MonTurb. 205 (1629). Dolæus författar alla thesza efflorescentias under nampn af Petecchiæ. Block Pest. 84 (1711). BL 16: 127 (1848).
3) (†) upptaga; införliva; bevara. The 3 chroner, som the (dvs. danskarna) udi sitt vapn författedh haffve. GR 29: 671 (1560). (Horatius' oden äro) wäl wärde, at vngdomen, them ibland alt annat vthi sit minne författar. Schroderus Sleid. 37 (1610). Frööt må i Jorden författas. Risingh Landb. 10 (1671).
4) (†) infatta. Thet ord som talas j rettom tijdh, är lijka som gyllene äple författat vthi silff smijdhe. LPetri SalOrdspr. 25: 11 (1561). En ädel steen i Gull författat. Palmcron SundhSp. 175 (1642).
5) (†) utrusta; förse; äv. refl.; i p. pf. äv. med adjektivisk bet.: rustad, försedd. Mose .. författar folcket medh allahanda Lagh. FörsprBib. a 3 a (1541). Ath I .. ville .. förfathe eder med dugeligit folck och andre krijgznöttorffter. GR 24: 56 (1553). Vij ähre icke mykit väll förfatede medh the nödtorffter, som till krigh behöffves. Därs. 26: 532 (1556). Därs. 29: 383 (1560).
6) (†) uppfatta, begripa, fatta, förstå; lära känna (ngt), erfara; lära sig (ngt); inhämta. Vij kunne icke vethe .., um I haffve rätt förstått och förfatett vår mening. GR 23: 13 (1552). När j thenne barnslige och slätta berättelsen medh benägne öron haffwa författat. Phrygius Föret. 3 (1620). Ingen kan komma til någhot Förstånd .., medh mindre han tilförenne Räknekonsten wäl författar och lärer. AJGothus ThesArithm. A 2 b (1621). Linné Stenr. 16 (c. 1747).
7) (†) sammanfatta; resumera; (i skrift) redogöra för l. skildra l. framställa (ngt); uppsätta en redogörelse för l. förteckning över (ngt). Thenne handel (dvs. förhandling) war vthi någre Articklar författat. GR 1: 19 (1521). Paulus wille här vthinnan medh thet aldra cortista författa alt thet en christeligh och euangelisk lära tilhörer. FörsprRom. 6 a (NT 1526). Förtalet, Hwarvthinnan Orsakerne författas, hwilke Authorem hafwa beweekt thetta Wärck at publicera. Arvidi A 7 a (1651). Att alle .. ord och ordsätt .. blifwa uti en fullständig ordbok författade. Hof Skrifs. 266 (1753). (Rådet i Zürich) gillade i alla delar Zvinglii lära, som han i 67 satser författat, och .. försvarade. Möller Kyrkoh. 290 (1774); jfr 8.
8) giva form l. uttryck åt (ngt); särsk.: framställa (ngt) i skriftlig form, uppsätta (en skrivelse, ett testamente o. d.), avfatta, skriva; numera bl. (i fråga om brevskrivning o. d.) med anslutning till l. övergång i bet. 9. GR 14: 129 (1542). Richtige Protocoller (skola) hållas och författas. Stiernman Com. 4: 445 (1681). Förmyndaren skal författa richtig räkning öfver thet, han under händer hafver. ÄB 23: 1 (Lag 1734). Alla Betyg utfärdes och underskrifves af Rector samt .. vare alltid författade ordagrant efter under Litt. A. bifogade formulaire. Skolordn. 1820, s. 26. (Det) åligger .. hvar och en, som order har att utdela, att dem kort och tydligt författa. TjReglArm. 1858, 2: 161. — särsk. (†) i uttr. skriftligen författa, författa i pännan o. d. TbLödöse 171 (1590). Medh all then wördning och troheetz tilbiudelse som oss mögheligit war j pennan at författa. Chesnecopherus Skäl Hhh 1 b (i handl. fr. 1599). Att både kärande och svarande inför rätta aflade en skriftligen författad ed. Palmblad Fornk. 2: 477 (1845).
9) i fråga om litterärt skapande: utarbeta (en roman, en dikt, en avhandling, en uppsats o. d.), sätta samman; dikta; skriva; äv. abs. l. utan utsatt obj.: idka författarskap. Chrönica och en kort historiæ bescrifning .., författadt och stält åår .. 1561. Svart G1 1 (1561). Sijne Predikningar hafwer han endeels sielff författat, endeels äre the och aff androm affskreffne. Schroderus Os. 1: 574 (1635). (Jag har) ej haft den lyckan at författa .. på en Siden-Soffa. Kellgren 3: 198 (1792). Wulff Leopardi 188 (1913).
10) (†) allmännare: förfärdiga, sätta samman, komponera, uppgöra. Thenn skampelun (dvs. schamplun), som han författed haffuer vpå Westeruickz stadz bygning och befestning. GR 16: 759 (1544). Till Gymnasium i Vexiö har underteknad författat en Barometer. VGR 1786, Verif. s. 521. Handkåcken Holmberg författade en god Segosoppa. Kellgren (SVS) 6: 250 (1789). Kartan anses vara författad efter 1511 och sannolikt före 1513. Nordenskiöld Periplus 151 (1897).
11) (†) ordna; anordna, fördela; inrätta; företaga, utföra; vidtaga (ngt). Vthi thenna twenne Regementen, är wårt leffuerne här på werldenne författat, at wij med wår krop och timliga äghodelar, Werldzliga Öffuerheet, och med hierta och sinne Gudhi vnderdånighe och lydige wara skole. LPetri 2Post. 306 b (1555). Efftersom krigedt blifuer författadt, dereffter hafue wij och fredhen att förmodha. AOxenstierna (1636) i HSH 38: 119. Brask Pufendorf Hist. 9 (1680). På dätt Consistorium om gårdens å nijio vpbyggiande kunna dher effter all godh anstallt giöra och författa. VDAkt. 1696, nr 457. Anstalterna äro så författade, at (osv.) Björnståhl Resa 1: 484 (1773).
12) (†) bestämma, besluta; förordna, stadga; utfärda (ett påbud). GR 27: 231 (1557). Döpelse är icke blotta watnet allena, Vthan är watn författat j Gudz Bodh, och förbundet medh Gudz ord. Cat. 1567, s. B 8 a; jfr Schartau Und. 191 (1804). (Hon) hade vthi sitt Testamente låtit författa, at man henne föruthan Pracht begrafwa skulle. Schroderus Os. III. 1: 160 (1635). Så är dhet författadt i dheras Lagar och Ordningar. Rudbeck Atl. 2: 487 (1689). Likaledes författades en Påbud i Konung Darii tid, at (osv.). Lagerström Bunyan 1: 143 (1727).
13) (†) refl., i uttr. författa sig till ngt, bestämma sig för ngt?, gå i författning om ngt? Då nu ingen annan wille, måste iag: der til iag mig entlig författade. Hiärne Watt. 6 (1683).
Spoiler title
Spoiler content