SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
FÖRVARE, m.
Etymologi
[till FÖRVARA 12]
(†) person som förvarar ngt åt ngn annan; anträffat bl. i bildl. bet. Myckit är thet och förmeere, at ähras aff äghen förwärfwad Edelheet, än såsom ens annars förware. Girs Edelh. F 4 b (1627).
Spoiler title
Spoiler content