publicerad: 1928
GASTRERA, äv. GASTERERA, v. -ade. vbalsbst. -ING.
Ordformer
(gaster- 1734—1741. gastr- 1746—1846)
Etymologi
(†) kalasa, festa, särsk. i fråga om fest ombord å ett skepp; stundom [jfr GASTA] övergående i bet.: väsnas, föra oväsen. Serenius C 3 a (1734). PH 3: 2321 (1746). I morgon eftermiddag kl. 3 kommer hela rederiet om bord, då här blir gastrering. Tersmeden Mem. 1: 135 (c. 1780). Supa och gastrera. GAdlerbeth (1789) i MoB 9: 177. Meurman (1846).
Spoiler title
Spoiler content