publicerad: 1928
GETING je3tiŋ2, förr äv. GETINGE, i bet. 1 m. l. r., i bet. 2 r.; best. -en; pl. -ar ((†) -a Stiernhielm Herc. 256 (1658, 1668); -er Stiernhielm Herc. 185 (1648), Hermelin BrefBarck 127 (1707)).
Ordformer
(geetinck c. 1580. geting (gjet-) 1538 osv. getinge c. 1645 (: Getingeboo), 1728, 1843 (: getinge-smal). gett(h)ing 1619 (: getthinga bodet)—1771)
Etymologi
[fsv. getunger, motsv. ä. d. geding, isl. geitungr; avledn. av GET. Insekten har erhållit detta namn på grund av formen på antennerna, vilka likna bockhorn; jfr d. gedehams]
1) (individ av) insektfamiljen Vespidæ inom ordningen steklar, särsk. släktet Vespa Lin.; oftast om (individ av) arterna Vespa vulgaris Lin., vanlig geting, o. Vespa crabro Lin., bålgeting; jfr VESPING. Stungen av en ilsken geting. VarRerV 53 (1538). Ther til skal Herren tin Gudh senda ibland them (dvs. fienderna) getingar. 5Mos. 7: 20 (Bib. 1541). Getingar, och Bolgetingar hafwa en swåra hwassan gadd. Schroderus Comenius 220 (1639). Stuxberg o. Floderus 1: 426 (1900). Jag är arg som en geting. Engström 5Bok 3 (1910). jfr ARBETS-, BÅL-, DOLK-, JORD-, MURAR(E)-, ROV-, RÖD-GETING. — särsk. bildl. om person, med tanke på getingarnas ilska o. retlighet o. giftiga gadd. Så snart man rörer sig, så blifver friction, och ofta sticker en liten getting ett farligt sår. Linné Bref I. 2: 189 (1754). (Beskow) var känslig för dessa litterära ormbett, ja, äfven för getingarnas näsvisheter. Wirsén i 3SAH 12: 372 (1897). (”Argbiggans”) far afråder friaren från att gifta sig med denna ”arga geting”. Björkman Chaucer 197 (1906).
2) [eg. bildl. anv. av 1; jfr motsv. anv. av RISP samt av d. kradser] (vard., mindre br.) sup. SöndN 1896, nr 41, s. 4. Göm inte flaskan, Lotta — ja kan behöva mej en geting mä. TurÅ 1915, s. 110.
-BI. [ifrågavarande insekter erinra till det yttre om getingar] zool. (individ av) det till de parasitiskt levande bina hörande släktet Nomada Fabr. 2NF 19: 1135 (1913). BonnierKL (1924; med hänv. till snyltbin). —
-BILLA l. -BYLLA l. -BYLA. (geting- 1732 osv. getinge- 1665) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) getingbo. Grubb 565 (1665). Ekström Mörkö 84 (1828). Östergren (1924; angivet ss. ”landsdelsord”). —
-BO, n. (geting- 1738 osv. getinga- 1619—c. 1645. getinge- c. 1645—1753. getings- 1834—1846) särsk. om av ett klotformigt pappersartat omhölje omgivet bo som bygges av vissa getingarter. Bullernæsius Lögn. 446 (1619). särsk.
a) om samlingen av getingar i ett getingbo. När en omsvängd käpp ibland, / Med träffadt slag af dugtig hand, / Ett Geting-bo i svärmning bringar. Leopold 2: 398 (1815).
b) mer l. mindre bildl. Sticken icke på Gettinge Boet: Giuter icke Olia på Elden. Fernander Theatr. 239 (1695). Af sin sega envishet lockades Napoleon .. att hålla handen kvar i det mexikanska getingboet. Laurin Våld 157 (1910). Korruptionens getingbo. Högberg Utböl. 2: 186 (1912). —
-HONA. (geting- 1837 osv. getinge- 1771) Linné Bref I. 2: 333 (1771). Getinghonorna fastklibba ett ägg upp uti basen af hvarje cell. Dahlbom Insekt. 270 (1837). —
-JÄRN. bärgv. mycket blåsigt vitt tackjärn med låg kolhalt. JernkA 1842, s. 373. UB 4: 89 (1873). TT 1902, K. s. 92. —
-LARV. —
-MIDJA. (ngt vard.) oeg., i fråga om kvinna: mycket smal midja. Auerbach (1908). Bourgets hjältinnor ståta allesammans med yppiga höfter nedanför den obligatoriska långa getingmidjan. Kleen Kvinn. 237 (1910). —
-SMAL. (geting- 1879. getinge- 1843) (ngt vard.) mycket smal (om livet). Fröken Julie (var med på slädpartiet), med .. så trång sidenpels, att hon var lika getinge-smal som på balerne. Knorring Förh. 1: 228 (1843). Den mörka getingsmala skönheten hos moster. Fröding Brev 13 (1879). —
-STYNG l. -STYGN, äv. -STING. (geting- 1791 osv. getinga- 1749. getings- 1888) ofta bildl. Lind (1749; under wespen-stich). Hans finkänsliga, af småsinnets och orättvisans getingsting så lätt sårbara själ. Cygnæus 2: 141 (1858).
B (numera bl. bygdemålsfärgat): GETINGA-BO, -STYNG, se A.
C (†): GETINGE-BILLA, -BO, -HONA, -SMAL, se A.
D (föga br.): GETINGS-BO, se A. —
-LIV. klänningsliv som är ytterligt trångt i midjan; äv.: getingmidja. Debay ModVexl. 60 (1859). Tamm SammansOrd 62 (1900). —
-STICK, -STYNG, se A.
Spoiler title
Spoiler content