publicerad: 1929
GLETSCHER glät4ʃer, r. (m. Sundén (1885), Lundell); best. -n; pl. gletschrar, äv. (numera föga br.) =.
Ordformer
(gletsch, sg. 1852—1854. gletscher, sg. 1832 osv. gletscher, pl. 1828—1904. gletschrar, pl. 1849 osv. Anm. Formen gletscher uppgives av Meurman (1846) o. Ahlman (1872) förekomma endast i pl.)
glaciär, jökel; i sht om glaciär i Alperna. Berzelius ÅrsbVetA 1828, s. 320. SDS 1908, nr 148, s. 4. — jfr HÄNG-, PARASIT-, TVILLING-GLETSCHER.
Ssgr (i sht geol.): GLETSCHER-BORD. klippstycke på gletscher som vilar på en issockel därigm att isen smält bort omkring, men icke under detsamma. Lindström Lyell 261 (1859). Hedin Transhim. 1: 388 (1909). —
-BRUNN. rämna i en gletscher gm vilken det på gletscherns yta bildade smältvattnet strömmar ned mot dess botten. Hedin GmAs. 1: 276 (1898). —
-LOPPA. zool. den till hoppstjärtarna hörande insekten Isotoma saltans Ag. 1Brehm III. 2: 160 (1876). BonnierKL 5: 920 (1924). —
-PORT. öppning under en gletschers nedre ända, ur vilken den av smältvattnet bildade gletscherälven rinner fram. Hedin GmAs. 1: 278 (1898). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content