SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GLÖT, m.; best. -en.
Etymologi
[trol. till GLÖTA]
(†) nedsättande personbeteckning; möjl.: ”sölkorv” l. dyl. Jag eijheller wijslig giorde, / Som then glöten så sent torde / Sända bort till kiöpestad. Moræus Schonæus 465 (c. 1685).
Spoiler title
Spoiler content