SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GNABB gnab4, n.; best. -et.
(i sht vard.) vbalsbst. till GNABBAS: smågräl, kiv, ordväxling. ÅngermDomb. 7/9 1646, fol. 38. Smått gnabb ökar kiärleken. Gyllenborg Sprätth. 32 (1737). Upphör nu med kif och med fåfängt gnabb. Thomander 3: 293 (1826). Att skämt och gnabb ej längre passade. Bergman JoH 195 (1926). — jfr BARNA-, KÄRLEKS-, SMÅ-GNABB m. fl.
Spoiler title
Spoiler content