SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GOBELÄNG gob1eläŋ4, stundom gå1b-; r. l. m.; best. -en; pl. -er ((†) gobelins CAnckarsvärd. Andersson (1845)).
Ordformer
(förr alltid o. ännu ngn gg med fr. stavning. — gobeläng 1886 osv.)
Etymologi
[jfr d., t., eng. gobelin; av fr. gobelin, vävd tapet, abstraherat ur förb. La manufacture des Gobelins, benämning på en (av Ludvig XIV år 1662 grundad) fabrik i Paris som tillvärkade vävnader i nedan beskrivna teknik o. som var inrymd i hus som tidigare bebotts av familjen Gobelin o. därigm kommit att uppkallas efter denna]
1) i sht konstslöjd. (urspr. o. eg.: från ”La manufacture des Gobelins” i Paris utgången) ss. väggdekoration avsedd vävnad som liksom en tavla framställer bilder av landskap, historiska händelser o. d. (vilka bilder erhållas därigenom att olikfärgade trådar efter ett givet tecknat o. målat mönster inplockas o. inslås mellan den stående l. liggande varpen), vävd tapet med figurframställningar; äv. i allmännare anv. om vävnad som (oberoende av mönster) utföres med samma teknik som en gobeläng: gobelängvävnad (jfr FLAMSK 2 b), vävd tapet; äv., mera abstrakt, om ifrågavarande vävnadssätt l. koll. l. sammanfattande. CAnckarsvärd (c. 1715) hos Wrangel ResFrankr. 131. Thomée IllSv. 95 (1866). Stoldyna i flamskväfnad (gobelin). Nilsson HallMus. 74 (1902). Hela denna långvägg i Hvita hafvet (i kungl. slottet) var prydd med väldiga, utmärkta gobeliner. PT 1909, nr 19 A, s. 2.
2) (i sht i fackspr.) om maskinvävd vävnad l. om broderi o. d., avsedd (avsett) att imitera gobeläng; utom i ssgr bl. om möbeltyg l. väggbonader av dylik vävnad. (N. N.) recommenderar sitt väl sorterade Möbeltygs Lager af Schagg, Gobelin (osv.). SvT 1852, nr 15, s. 1. 2UB 8: 337 (1900).
3) elliptiskt för GOBELÄNG-MÅLNING i ssgrna -LINNE, -LÄRFT, -VÄV 2.
Ssgr (i allm. till 1; i sht i fackspr.): A: GOBELÄNG-ARTAD, p. adj. Rig 1920, s. 134. —
(2) -BRODERI. (gobeläng- (-lin-) 1887 osv. gobelängs- (-lins-) 1859) handarb. broderi som imiterar gobelängvävnad o. utföres med gobelängstyng, gobelängsöm. NJournD 1859, s. 181. —
-FABRIK. (gobeläng- (-lin-) 1902 osv. gobelängs- (-lins-) 1836—1880) [jfr fr. manufacture des gobelins] gobelängväveri. Böttiger 6: 217 (1836). De berömda gobelängfabrikerna i Paris. SvH 7: 256 (1902). —
-FABRIKATION. (gobeläng- 1924 osv. gobelängs- (-lins-) 1867) Estlander KonstH 208 (1867). —
(3) -LINNE. i sht mål. för gobelängmålning avsedd grov linneväv. Mönstret målas i oljefärg på grått gobelinlinne. Freja 1886, s. 31. —
(3) -LÄRFT. i sht mål. jfr -LINNE. En stab unga målare, som på gobelinlärft kopiera tapeter .. från Rom och Florens. PT 1895, nr 48, s. 3. —
(1) -MÅLNING. mål. (utförande av) målning som är (söker vara) en illusoriskt utförd kopia av en gobeläng l. som ger (söker ge) illusion av att vara en gobeläng l. som är avsedd att vara mönster för en gobeläng. KatalIndUtstSthm 1897, s. 28 (konkret). —
(2) -MÖBELTYG~002, äv. ~200. textil. möbeltyg av gobeläng. Ett parti Gobelinmöbeltyger 130 ctm breda. VL 1901, nr 49, s. 2. —
(2) -STYNG l. -STYGN. (gobeläng- (-lin-) 1887 osv. gobelängs- (-lins-) 1854—1874) handarb. styng varmed gobelängbroderier utföras o. som sys över två l. flera trådar på höjden o. en tråd på bredden. NJournD 1854, s. 7. PrHb. 2: 501 (1887). —
(2) -SÖM. (gobeläng- (-lin-) 1904 osv. gobelängs- (-lins-) 1899) handarb. gobelängbroderi. SD 1889, nr 505, s. 2. Branting PrydnSöm 24 (1910). —
-TAPET. (gobeläng- (-lin-) 1882 osv. gobelängs- (-lins-) 1771 (: Gobelins-Tapet-väfverier)—1896)
1) till 1. JGOxenstierna 2: 115 (1796, 1806). UB 6: 457 (1874). jfr: Gobelins-Tapet-väfverier. Björnståhl Resa 1: 309 (1771).
2) till 2, om ett slags papperstapet med mönster som imiterar vävda tapeter. Jag har .. tagit ut tjocka, sköna gobelinstapeter. Benedictsson FruM 94 (1887). —
-TEKNIK. (gobeläng- 1907 osv. gobelängs- (-lins-) 1897) Sthm 1: 436 (1897). Täcken väfda i gobelängteknik. Fatab. 1907, s. 82. —
-VÄV. (gobeläng- (-lin-) 1896 osv. gobelängs- (-lins-) 1902)
1) till 1, abstr. o. konkret: gobelängvävnad. MeddSlöjdF 1896, s. 152. Trådarnas lägen i en gobelinväf. 2UB 8: 338 (1900). SD(L) 1902, nr 65, s. 2 (abstr.).
2) (i sht mål.) till 3: gobelänglinne. FinT 1896, 2: 383. —
-VÄVERI. inrättning (fabrik) där gobelänger vävas. MeddSlöjdF 1900, 1: 33. —
-VÄVNAD. (gobeläng- (-lin-) 1886 osv. gobelängs- (-lins-) 1870 —1880) abstr. o. konkret. Nisbeth 1305 (1870; konkret). Handdukar med bårder i gobelinväfnad i rödt och blått. Freja 1886, s. 34. —
-VÄVNING. MeddSlöjdF 1900, 1: 34. —
-VÄVSTOL~02 l. ~20. (gobelängs- (-lins-) 1874—1891) vävstol avsedd för framställning av gobelängvävnad. UB 6: 458 (1874). WoJ (1891).
B: GOBELÄNGS-BRODERI, -FABRIK, -FABRIKATION, -STYNG, -SÖM, -TAPET, -TEKNIK, -VÄV, -VÄVNAD, -VÄVSTOL, se A.
Avledn.: GOBELÄNGSK, adj. (gobelinsk 1756—1815) (†) till 1: som utgöres av gobeläng(er), gobeläng-. PH 6: 4209 (1756). Gobelinske Tapeter. Kellgren (SVS) 6: 305 (1790). Synnerberg 1: 146 (1815).
Spoiler title
Spoiler content