SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GÄLA 3la2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr GÄL, sbst.1 3.
Ordformer
(ge(h)l- 15301829. g(i)ä(h)l- 1732 osv.)
Etymologi
fisk. rensa (strömming l. sill) gm att uttaga gälarna o. det innanmäte som därvid följer med; jfr GANA, v.1 GR 7: 26 (1530). När .. (sillen) blifwer fördt i Hampnen, (skola uppsyningsmännen tillse) at hon ther rätt blifwer handterat, skilld, gelat, saltat och packat. PlacatSillefisk. 1666, s. A 2 b. Sedan giälas han (dvs. strömmingen) således, att man träder 10 à 12 på vänstra tummen, att ryggen vetter inåht handen och med dett sama lossnar gielet. Linné Skr. 5: 206 (1732). Ekman NorrlJakt 339 (1910).
Avledn.: GÄLARE, m. fisk. person som har till sysselsättning att gäla fisk. DA 1772, nr 31, s. 2. GHT 1896, nr 278 A, s. 3.
GÄLERSKA, förr äv. GÄLSKA, f. (-erska 1759 osv. gälska 1790) fisk. kvinna som har till sysselsättning att gäla fisk. GbgMag. 1759, s. 101. AB(L) 1895, nr 269, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content