GANA ga3na2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ERSKA.
(i vissa trakter, i fackspr.) med ett snitt bortskära gälarna o. samtidigt uttaga tarmen på (sill l. makrill), gäla, rensa. Œdman Bahusl. 36 (1746). Det lär visst höra till saken, att den isländska fetsillen ej ”ganas” eller rensas. VL 1895, nr 248, s. 2.
Ssg (i vissa trakter, i fackspr.): GAN- l. GANE-KNIV, använd vid ganing. LAT 1865, s. 341.
