SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GÖDNING jø3dniŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. (mindre br.) -ar (ÅngermDombRenov. 1640, fol. 41, Arrhenius Jordbr. 3: 319 (1861)) ((†) -er ÅngermDombRenov. 1640, fol. 41).
Ordformer
(g(i)ödn- BtFinlH 2: 65 (1548) osv. giön- HFinlÖ 1: 405 (1730))
Etymologi
[fsv. gøþning (i bet. 2)]
vbalsbst. till GÖDA.
1) till GÖDA 1 a. Schroderus Dict. 74 (c. 1638). Så sättas de (dvs. gässen) in til gödnings. Warg 208 (1755). Gödning af husdjur företages i ändamål att till menniskoföda erhålla ett smakligare, näringsrikare och mera lättsmält kött, än då kreaturen i magert tillstånd slagtas. NF (1882). Ligga under gödning. Auerbach (1909; om person). — särsk. motsv. GÖDA 1 a δ. Maten bruke man ej til kroppens syndiga gödning. Nicander GSann. 10 (1766).
2) till GÖDA 2 a. — jfr ASK-, GRÖN-, KALK-, KONST-, KVÄVE-, TAK-, TOPP-, TORV-, TÅNG-, ÖVER-GÖDNING m. fl.
a) (numera föga br.) abstr. (I skolen) så lage, thet åckeren vedh dijckning, gödning och elliest väl rychtet och tillpyntet varder. GR 27: 3 (1557). Vinnes utredning derom, att åkerjordens behöriga gödning (å boställe) försummats. BtRiksdP 1894, Saml. 1. I. 2: nr 30, s. 24.
b) konkret: gödsel; i fackspr. numera bl. om konstgödsel (o. gröngödning). BtFinlH 2: 65 (1548). Ingen skal föra vth sin Giödning eller häffd i Staabraket (dvs. solståndet). Bondepract. F 4 b (1662). Obrunnen giödning förderfvar alla trän. Rosensten Skog. 34 (1737). Af animalisk gödning anses brunnen kospillning vara bättre än gödsel af andra djur. NF 16: 420 (1892). Engström Kryss 189 (1912).
Ssgr (i allm. landt.): (2 b) GÖDNINGS-FABRIK. fabrik som framställer konstgödning. SDS 1894, nr 409, s. 2. —
(1) -FÖRMÅGA. gödförmåga. Sjöstedt Husdj. 1: 268 (1860). TLandtm. 1897, s. 287. —
(2 a) -KALK. till gödsling använd, malen l. pulveriserad kalksten, kalk(stens)mjöl. MosskT 1892, s. 198. Från sockertillverkningen härrörande så kallad slamkalk, mjölkalk eller gödningskalk. SFS 1924, s. 455. —
(1) -KUR, pl. -er. gödkur. SAOL (1900). Gödningskurer komma till heders framför allt på lungsotssanatorierna .., vidare vid en stor del nervsjukdomar och svaghetstillstånd. 2NF 6: 370 (1906). —
-MEDEL. särsk. till 2; jfr -ÄMNE. Wikforss 1: 402 (1804). Gödnings- och jordförbättringsmedel. PrHb. 1: 355 (1884). Juhlin-Dannfelt 126 (1886). —
-ÄMNE.
1) (numera knappast br.) till 1. Fischerström 2: 286 (1780). Till föda och gödningsämne åt .. Svin. VexiöBl. 1813, nr 28, s. 3.
2) till 2; i fackspr. numera vanl. bl. i fråga om konstgödning. Artificiella gödningsämnen. Möller (1790). Gödningsämnen hämtas i allmänhet ifrån Ladugårdarne. Femårsber. 1822, SthmL s. 29. Konstgjorda gödningsämnen af inhemsk tillverkning. BtRiksdP 1886, VIII. 2: nr 5, s. 1. SFS 1917, s. 1173. jfr BI-GÖDNINGSÄMNE.
Spoiler title
Spoiler content