SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GÖNÅS 3n~å2s, r. l. m.; best. -en; pl. -ar ((†) -er RR 1616. OrdnLilleTull. 1687, s. G 3 a)
Etymologi
[sv. dial. gönås (Smål.; Västergötl., Hof DialVg. 134 (1772), Rietz), genås (Jämtl.; Rietz); namnet efter ursprungsorten, byn Gynnås i Åsenhöga socken, Jönköpings län; knivsmeden ”Lasse i Gönås” erhöll av Gustav I rättighet att stämpla sina tillvärkningar med en krona ss. skyddsmärke, ett privilegium som, då det ursprungliga tillståndsbrevet förkommit, 1616 av Gustav II Adolf förnyades för vissa av hans efterkommande, vilka fortsatte smidet i fråga]
(förr) (tälj)kniv stämplad med en krona ss. skydds- o. ursprungsmärke. RR 1616, fol. 590. Min knijf är ehn lijthen gönås. Adlersparre HSaml. 1: 100 (i handl. fr. 1625). Han (hade) haft med sig .. 140 st lijar och 40 par knifvar eller giönåhsar. VRP 25/4 1733.
Ssg: GÖNÅSE-SMED. (förr) smed som tillvärkar ”gönåsar”. Öpet breef och Privilegium för någre Gönåsze Smeder. RR 1616, fol. 590.
Spoiler title
Spoiler content