SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HALV- ssgr (forts.):
(1) HALV-TUM. (i sht förr) en halv tum. Marklin Illiger 115 (1818). Auerbach (1909).
Ssgr (i sht förr): halvtums-bred. CVAStrandberg 1: 99 (1848).
-lång. Marklin Illiger 115 (1818).
-spik. en halv tum lång spik. Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856). Auerbach (1909).
-tjock. Lewenhaupt Reddy 68 (1907). —
(1) -TUNGEL. (bygdemålsfärgat, i vissa trakter) halvmåne. Det hade mörknat, men half-tunglet syntes mellan björklöfvet. Strindberg Sag. 175 (1903). —
(1) -TUNNA, r. l. f. [fsv. halftunna] (träkärl som rymmer) en halv tunna. HSH 37: 3 (1529). Josias hafwer .. giordt köp (av smör) om 11 daler för halftunnan. BtÅboH I. 2: 62 (1624). Arwidsson Strömm. 62 (1913).
Ssgr: halvtunne-kittel. (-na- 1525. -ne- 1659—1795) (†) kittel som rymmer en halv tunna. G1R 2: 267 (1525). Törngren Artill. 3: 126 (1795).
-säck. (-na- 1635. -ne- 1857) (i sht förr) säck som rymmer en halv tunna. En halfftuna säck medh barcke miöll. ÅngermDomb. 8/6 1635, fol. 85. BoupptRasbo 1857. —
(1) -TUSEN040 l. 032 l. -TUSENDE0400 l. 0302. (i sht i vitter stil, numera knappast br.) ett halvt tusen, (ungefär) fem hundra. Half tusende daler. Asteropherus 19 (1609). I mer än halftusen år. Cygnæus 5: 85 (1857). Bildt Ital. 143 (1896). —
(1) -TUSENÅRIG~0020 l. 030~20. (i sht i vitter stil) (ungefär) femhundraårig. Bergman GotlSkildr. 202 (1864, 1882). En halftusenårig civilisation. Schück SvLitH 1: 217 (1886). —
(4) -TYG. tekn. pappersmassa som genomgått en förberedande behandling i halvtygsholländare; motsatt: heltyg. Pasch ÅrsbVetA 1829, s. 16. Ambrosiani DokumPprsbr. 367 (1923). —
-TYGS-HOLLÄNDARE~0200, r. l. m. tekn. holländare vari den bykta lumpen males för friläggande av fibrerna före blekningen o. färdigmalningen (varav den blekta o. uttvättade fibermassan får namn av halvtyg). TT 1872, s. 225. KlippanPprsbr. 11 (1923). —
-TYGS-KISTA. tekn. halvtygsholländare. 2NF 20: 1497 (1914). —
-TYGS-VALS, pl. -ar. tekn. i holländare: grovvals (varmed lumpen males till halvtyg). Ambrosiani DokumPprsbr. 368 (1923). —
-TYGS-VALS-KISTA. (†) halvtygsholländare. KlippanPprsbr. 245 (i handl. fr. 1769). —
(1 y) -TYGEL. (†) tygel med bl. en rem; särsk. om den tygel som i artillerispannet gick från vänsterhästs högra loka till högerhästs vänstra bridongring (för att vid avbröstning styra högerhästarna). Möller 1731 (1790). Holmberg Artill. 4: 211 (1886). —
(1, 4) -TYSK, adj. till hälften l. delvis tysk. BoupptSthm 6/12 1672. Friserna, af halftysk börd. Palmblad LbGeogr. 126 (1851). Beckman SprL 96 (1918). —
(4) -TYSKA, r. l. f. med tyska ord o. vändningar starkt uppblandat språk. (Jag förstod icke) hvad han på sin brutna halftyska talade. Nyrén Charakt. 81 (c. 1765). —
(1, 4) -TÄCKARE, r. l. m. (numera ngt vard.) halvtäckt vagn; jfr -TÄCKT b. En lätt halftäckare för 2 personer. Tersmeden Mem. 2: 219 (1736). —
(1, 4) -TÄCKT, p. adj. till hälften l. delvis täckt. Kÿrkian (är) .. halfftäckt mz blÿ. VgFmT III. 3—4: Bil. 2, s. 42 (1583). särsk.
a) mus. om orgelpipa. Wegelius Musikl. 2: 184 (1889). En särskild art av de täckta piporna äro de s. k. halvtäckta, såsom Rörflöjt och Rörkvint. Hennerberg (o. Norlind) 1: 96 (1912).
b) om vagn: försedd med sufflett (som uppslagen täcker endast bakre delen av vagnen). BoupptRArk. 1706. Wrangel HbHästv. 397 (1885). —
-TÄMD, se HALV-TÄMD. —
(4) -TÄNKT, p. adj. (numera mindre br.) bl. till hälften l. otillräckligt (genom)tänkt. En vämjaktig röra af sammanrafsade observationer och halftänkta grunsatser. Boëthius Kant 32 (1797). OoB 1892, s. 93. —
(4) -TÖMD, p. adj. till hälften tömd. (Karlarna förde) ett stojande .. samtal vid sina halftömda ölmuggar. Backman Dickens Pickw. 2: 197 (1871).
Spoiler title
Spoiler content