SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1930  
HANDLING han3dliŋ2, vard. i vissa trakter äv. han3l-, r. l. f. ((†) m. Möller (1790, 1807)); best. -en ((†) -ienn TbLödöse 405 (1597)); pl. -ar (Job 29: 25 (Bib. 1541) osv.) ((†) -er RA 1: 393 (1544), VDAkt. 1675, nr 84; -ier TbLödöse 158 (1589)).
Ordformer
(han- Carl IX Cal. 72 (1592). han(n)d- 1523 osv. handt- G1R 3: 38 (1526), Därs. 4: 6 (1527). -lin(n)g(h) (-lingg) 1523 osv. -lung(h) RA 1: 420 (1544), Bolinus Dagb. 40 (1668))
Etymologi
[fsv. hand(e)ling(h); liksom d. handling (ä. d. handeling, hanneling) efter mnt. handelinge, vbalsbst. till handelen (se HANDLA); jfr t. handlung]
vbalsbst. till HANDLA.
1) (†) motsv. HANDLA 3 b: hanterande av ngt, sätt att sköta l. behandla ngt. (Lat.) Tractatio .. (sv.) Handling, handtering. Ekblad 409 (1764).
2) (†) motsv. HANDLA 4: mellanhavande, gemenskap, beröring, umgänge; tvist; jfr HANDEL, sbst.2 2; särsk. i uttr. icke hava ngn handling i ngt o. d., icke hava med ngt att göra. Aff eth hastigt modtt .. wårde (dvs. vordo) någre fonge kastat wtöffuer bordh .. Ther tog (dvs. dock) han jngen handling wdi mera hadhe eller tiilgiorde än någhen annen (osv.). G1R 6: 36 (1529). Delningen (av guvernementet Skåne) .. ville (icke) uti något mål hindra inbyggarnes gemenskap och handling med hvarandra. 2RA 1: 4 (1719).
3) (†) motsv. HANDLA 5: vad man sysslar med l. har l. har haft för händer; angelägenhet, ärende, företag, sak; syssla, göromål; stundom: tilltag; stundom svårt att skilja från 5; oftast i pl.; jfr HANDEL, sbst.2 4. (Icke) noghen tröst eller bestondh görendis thil sådanna theris oredelige handling oc förretaghelsse. G1R 6: 58 (1529). Huadh thenn handlingienn belångier om thetha nötakiöp, må nu thenna ressan wara wpgiffuidh. TbLödöse 405 (1597). Ährlige frome män, som i månge handlingar äre förfarne, och äre öfwade i saker. Fosz 108 (1621; nt.: in velen hendelen). (I st. f.) afaire .. (kan man säga) handling, ärende, werff. Swedberg Schibb. 248 (1716). En bön til Gud om styrka och välsignelse til våra företag och handlingar (är) aldrig förgäfves. Hasselroth Campe 35 (1794). — jfr BONDE-, BORGARE-, KOPPAR-, KRIGS-, KÄRLEKS-, KÖPMANS-, RÄTTEGÅNGS-, SUDEL-, ÄKTENSKAPS-HANDLING m. fl. — särsk.: visst slag av sysselsättning, hantering, geschäft, näring; jfr HANDEL, sbst.2 5. Våre birckarler .., som .. theris handling med fiskerij udi Vestrehaffvedt .. haffve pläge. G1R 22: 333 (1551; jfr följ. sida i samma handl.: bruke theres affling med fiskerijd udi Vesterhaffved). Eliäst så är här (i Strassburg) ödmiuckt fålk, och the drifwa sin handlungh nät at the kunna bekomma nogh päningar. Bolinus Dagb. 40 (1668).
4) (†) mera obestämt, övergående i bet.: tillstånd, skick. Alzmectigh Gudh han wett wår handling ther emott, till atth årke vpholle sådane tunge. BtFinlH 4: 32 (1561). At thenne Werldennes handling medh myckin olycko och wedherwerdigheet är förbittrat. Fosz 583 (1621; nt.: desser werlt handelinge).
5) motsv. HANDLA 6: förhållandet l. händelsen att ngn handlar l. värkställer l. utför ngt l. att ngt utföres av ngn, handlande; vad som utföres l. blivit gjort, gärning, värk; i sg. äv. sammanfattande: handlande, värksamhet; jfr AKT, DÅD, BEDRIFT; ofta samordnat med l. motsatt: tanke, ord; i ä. tid stundom svårt att skilja från 3; jfr HANDEL, sbst.2 6. En god, dålig, ond, ädel, föraktlig, ovärdig, skamlig, nedrig, djärv, feg, egenmäktig, brottslig, lagstridig, olaglig, rättsvidrig, straffbar handling. Redlighet i ord och handling. Stor i ord, men icke i handling. Visa sin kärlek till fosterlandet i handling. Utföra, omsätta en idé i handling. Skrida till handling. Han är en handlingens, icke en ordets man. Handlingens propaganda, se PROPAGANDA. En handling av hämnd, av nåd, av rättvisa. Svara för, ansvarig för, göra räkenskap för sina handlingar. Bedöma ngn efter hans handlingar. Helsingius O 5 a (1587). Iagh hafwer aldrigh gillat idhra handlingar, idhre werk och gerningar. OMartini Pred. E 2 a (1606). Schultze Ordb. 1745 (c. 1755). Den tidens fruntimmer älskade dristiga handlingar. SP 1809, nr 39, s. 1. Hvem ville väl neka att ord äro Handlingar och att man genom dem kan skada? JournLTh. 1812, nr 151, s. 1. Beslut och handling / är ett hos qvinnan. Tegnér (WB) 4: 25 (1822). (Den ädles själ röjde sig) i all hans handling. Wallin Vitt. 1: 266 (1826). Vare sig inom vetandets, känslans eller handlingarnas rymd. Därs. 2: 330 (1828). Nu ansåg Waldtstein handlingens timma vara inne. Mankell Fältsl. 248 (1858). Äfven mottagandet .. är en handling, låt vara en passiv handling. Rudin BibEnh. 139 (1888). När det gällde att .. omsätta planerna i handling, var han icke längre rätte mannen. Odhner i 3SAH 6: 117 (1891). Att vara född till handling och dömd att sitta stilla, det äter hullet af den tåligaste. Heidenstam Folkung. 2: 201 (1907). Han har genom handling visat sitt intresse i saken. Auerbach (1909). (Bland processuella fakta) intages den främsta platsen af handlingar, d. ä. mänskliga viljebestämda verksamhetsakter. Kallenberg CivPr. 1: 1197 (1926); jfr b. — jfr DOMS-, FÖRSAMLINGS-, FÖRSTÅNDS-, INSTINKT-, KULT-, LIVS-, NÅDE(S)-, NÖDVÄRNS-, OFFER-, OMDÖMES-, REGERINGS-, RÄTTS-, SAMFUNDS-, SKAPAR-, STATS-, STÖLD-, TIDS-, TROS-, VAL-, VILJE-, ÄMBETS-HANDLING m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. ställa i värk(et) och handling, med avs. på fördrag; eg.: värkställa; bekräfta, ratificera. Hvar och så är, att then handel (dvs. överenskommelse) medt pfalzgrefven alrede af the Danske udi verket och handling stelt våre. RA 1: 420 (1544).
b) motsv. HANDLA 6 d; i mer l. mindre filosofiskt l. psykologiskt spr.; dels: (utslag av) aktiv värksamhet av vad slag som helst (t. ex. av organ, själsförmögenhet osv.), dels särsk. om (utslag av) värksamhet på grund av medvetna motiv o. fritt beslut, motsatt: händelse. Inre handling, som försiggår inom själen (t. ex. begär, omdöme, beslut), motsatt: yttre handling. En sedlig handling. Förståndets handling vid tänkandet. Tuderus Kiesewetter 9 (1806). Den moraliska handlingen är handling i sin högsta bemärkelse; den har sitt enda mål inom sig sjelf. Geijer I. 5: 44 (1810). Guds eviga födelse af sig sjelf måste vara .. ett evigt varande eller en evig handling på sig sjelf. Därs. 356 (1821). Boström 1: 127 (c. 1830). Skapelsen är ingen händelse; hon är en handling. Atterbom PhilH 246 (1835). En .. viljeyttring (som bestämmes av fritt val mellan olika motiv) är en valhandling eller handling i egentlig bemärkelse. Larsson Psyk. 43 (1896).
c) (föga br.) i uttr. mimisk handling, min- l. åtbördsspel, aktion (se d. o. 6). Sjunga och .. med mimisk handling beledsaga Bellmans vidunderligt sköna qväden. Atterbom Minnest. 2: 331 (1924).
d) (i fackspr.) om (del av) gudstjänst l. i allm. religiös ceremoni. (Ehuru döpelsen) icke heller än andra Guddomlige handlingar, bunden är widh någon wiss tijdh. KOF 1: 390 (c. 1618). Religiös handling. Cavallin (1875). Sakramenten äro heliga, av Kristus instiftade .. handlingar. Fehrman OrientK 97 (1920).
6) i allm. i fråga om skeende l. händande.
a) (nästan bl. i fackspr.; i sht språkv.) med tanke på själva skeendet l. händelseförloppet. Direkt objekt betecknar det omedelbara föremålet för verbets handling. Imperfektum betecknar ofullbordad handling i förfluten tid. Att se henne, att häpna, att förvånas, att brinna och att längta, var en kedja af handlingar, som jag genomlopp på några minuter. Livijn 1: 177 (1817). — jfr TIDS-, VERBAL-HANDLING.
b) (i fackspr.) i diktning (i sht dramatisk) o. konst: händande. Handlingen sjelf är (i Miltons Förlorade paradis) dramatiskt både anlagd och utförd. Tegnér (WB) 3: 235 (1819). Tiden för handlingen är omkring år 850. Nicander 2: 292 (1820; i inledn. till Runesvärdet). Bristen på handling och lif (i Lings dikter). Sturzen-Becker 1: 40 (1861). Handlingen försiggår i Athen. Cavallin (1875). Storslagen är också dess (dvs. Höckerts Slottsbranden) handling. Wieselgren Bild. 195 (1881, 1889). Handlingens enhet (i ett dramatiskt arbete). ASScF 16: 160 (1888); jfr ENHET II 4. Det är rätt mycken handling i pjesen. Björkman (1889). jfr: Den lilla handling, som är danslekens egentliga kärna. Nilsson FestdVard. 81 (1925). — särsk.
α) (†) i uttr. sätta i handling, dramatisera (en dikt). Detta förslag bestod uti att sätta i handling ett stycke ur Firdusi's hjeltedikt. Palmblad Nov. 2: 170 (1819, 1841).
β) (knappast br.) om huvudavdelning av skådespel, skild från övriga gm en paus; akt (se AKT, sbst.1 I 4). Den första handlingen. UHiärne Vitt. 92 (1665). ÖB 86 (c. 1712).
c) [snarast utvecklat ur 3] (†) i pl., i sammanfattande bet.: händelser, tilldragelser; äv. övergående i bet.: historia, krönika l. dyl. RA 1: 357 (1544). Doctor Hemming (Gadh) .., hoes hwilkom thenne Götstaff Ericson bekom een ganska stoor förfarenheett .. om wore Swenske handlingar. Svart G1 3 (1561). Block Progn. 93 (1708). (Torstensons) namn (lyser) i (trettioåriga) krigets handlingar emellan Gustaf Adolfs och Carl Gustafs. Gustaf III 1: 66 (1786).
7) (†) motsv. HANDLA 7, 8: avhandling l. framställning l. granskning av ngt; ofta konkret, om (del av) skrift l. bok. Then handlingh, som om Geographia skal ske. Luth Astr. 33 b (1584). Uthi Donato och slijke handlinger. VDAkt. 1675, nr 84. Handling om Skogars Plantering. Alm(Sthm) 1750, s. 28. VetAH 1761, s. 209.
8) (†) motsv. HANDLA 10 a, b: överläggning, rådplägning, samtal; förhandling, underhandling. Hann sendhe sinn fulmyndige sendingebudh till handlinngh medh wår nådigiste herres thro man, her Bären vann Mälenn. G1R 1: 122 (1523). Job 29: 25 (Bib. 1541). Att han intet kan inlåta sigh öfver artiklerne i nogon conference eller handling medh Regeringen. RP 7: 102 (1637). Hvad lånet .. angår, så ankommer det på handlingen derom med ryska hofvet. 2RA 1: 308 (1723).
9) (†) motsv. HANDLA 11: överenskommelse, avtal, fördrag; ärende. För then friidt oc handtlingh schuldt som riichen emellan giorth ær. G1R 3: 57 (1526). Stadzskrifwaren .. vptäcknar the förlupne handlingar. Schroderus Comenius 652 (1639). Schultze Ordb. 1745 (c. 1755).
10) konkret: skriftlig urkund innehållande redogörelse för (protokoll över) förhandlingar, avtal osv.; aktstycke, urkund, (upplysande) brev o. d.; jfr AKT, sbst.1 II. Då man granskar handlingarna i målet, finner man (osv.). Inlämna handlingar vid rätten. G1R 6: 58 (1529). 1Mack. 13: 42 (Bib. 1541). (Johannes Magnus) hade .. tagit medh sigh .. alle gamble Rijkzens handlingar, Cronichor, Historier, Register .. vtur libryedt i Vpsale. Svart G1 120 (1561). (I st. f.) ordet protocol .. så och i stelle för acter (skulle i lagen kunna brukas): handlingar. FörarbSvLag 1: 31 (1688). Efter .. (helgonens dagar) daterandes sina skrifter och handlingar. Dijkman AntEccl. 74 (1703). Det (skall) ock stå hvar och en part (i rättegångsmål) fritt .. til at deröfver låta trycka en berättelse .. med de dertil hörande handlingar. PH 10: 293 (1774). Riksens Ständers Justitiä-Ombudsman må .. äga tilgång til alla Domstolars, Collegiers och Embetsverks Protocoll och Handlingar. RF 1809, § 99. Ser kandidaten, i underrätten har man ”handlingar i mål”, men här (dvs. i hovrätten) har vi endast ”akter i saker”. Melsted Jur. 157 (1910). En urkund i trängre mening, d. v. s. .. en handling, som upprättats för att tjena till bevis. Kallenberg CivPr. 1: 719 (1922). — jfr ARKIV-, BESVÄRS-, KÄLL-, LANDTMÄTERI-, LÅNE-, MEDELTIDS-, ORIGINAL-, SKRÅ-, STATS-, VERIFIKATIONS-, ÅTKOMST-HANDLING m. fl. — särsk.
a) i uttr. lägga till handlingarna, ofta oeg.: lägga åsido o. icke taga vidare befattning med, lämna utan avseende, lägga ad acta (se AKT, sbst.1 II a anm. 2:o). Konstitutionsutskottets anmärkning lades av andra kammaren med gillande till handlingarna. ObjGästen 1829, nr 16, s. 1. Denna berättelse upplästes i ståndens plena och blef sedan förseglad och lagd till handlingarne. Malmström Hist. 3: 109 (1870). I Petersburg fann man visserligen Sveriges förslag välbetänkt, man prisade det, men — lade det till handlingarna. Odhner i 3SAH 6: 187 (1891).
b) om lärdt sällskaps periodiskt utkommande skrifter (eg. förhandlingar, vanl. till sällskapet inlämnade o. av detta till tryckning antagna skrifter); numera bl., sammanfattande, i pl.; förr ngn gg i sg., om enskild del, häfte l. dyl. av sådan publikation. Laboratorii acter och handlingar. Hiärne Förb. 8 (1706). Kongl. Svenska Vetenskaps Academiens Handlingar, för Månaderna Julius, August. och September, 1739 (1741; boktitel). At vij i hvar handling kunne få något (rön i naturalhistorien) .. infört. Linné Bref I. 2: 243 (1761). Auerbach (1909).
11) (†) motsv. HANDLA 12: handel; i pl.: handelsaffärer; ngn gg i sammanställningen handling och vandling. G1R 4: 6 (1527). Hes. 17: 4 (Bib. 1541). (Att svenska) undersåter .. motte besökie alle keiserens land .. med theres köpenskap, handling och vandling. HH 20: 115 (c. 1580). Att wij dem Seglationen sambt frij handlingh på landet efterlåtha wille. BtVLand 5: 24 (1622). Emädan hennes käre Man lust hade til at fortsättia sina Handlingar här vthi Swerige, så (osv.). Prytz MBertilzdr C 4 b (1645). — särsk. konkretare; äv.: handelsvara; jfr HANDEL, sbst.2 12. Både präster, hoffmen sampt bönder, som och haff:e theres skip och skuthor gångande lijke som andre köpstadzmän, ther med ther före handlingen utaff landet och till Räffle och annorstädz. BtHforsH 1: 32 (1594).
Ssgr (i sht i skriftspr.; i allm. till 5): A (†): HANDLING-SKRIVARE, se D.
B (†): HANDLINGE-MAN, se D.
C (†): HANDLINGES-REGISTER, -SKRIVARE, se D.
D: (11) HANDLINGS-ANGELÄGENHET. (†) handelsangelägenhet. At han i vigtiga handlings angelägenheter .. måste anträda en resa til Salee. Humbla Landcr. 353 (1740).
-ART. särsk. (knappast br.) språkv. till 6 a. Den handlingsart, som ett ord uttrycker, är .. transitif eller intransitif. Collnér Försök 132 (1812).
-BEGÄR. (Arbetet vid svarvstolen) som för Stenbock fyllde den rolösa ensamheten och döfvade det innestängda handlingsbegäret. Böök SvStud. 180 (1913).
(10, 11) -BOK. [jfr t. handlungsbuch] (†) handelsbok. SthmTb. 29/10 1573. Schultze Ordb. 1745 (c. 1755).
(6 b) -DRAMA. estet. Å ena sidan ett karaktärsdrama utan handling och å den andra ett handlingsdrama utan karaktärer. Schück Shaksp. 1: 99 (1916).
-DRIFT. i sht psykol. Atterbom i Phosph. 1813, s. 180. Den handlingsdrift, vi benämna instinkt. Frey 1846, s. 333. För en nyktrare betraktelse förblir .. (tsar Peter) alltid mannen af den oroliga handlingsdriften. Quennerstedt C12 1: 91 (1916).
-DUGLIG. Verd. 1887, s. 152.
-DUGLIGHET~200 l. —10~2. KrigVAH 1881, s. 16.
-FRIHET~20, äv. ~02. frihet att handla. Bolin Statsl. 2: 310 (1871). Striden i spridd ordning, då en viss grad af handlings- och rörelse-frihet lemnas manskapet. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 36 (1886). Mina kolleger .. förbehöllo sig full handlingsfrihet till dess de fått se, hvad jag hade att föreslå. De Geer Minn. 1: 227 (1892). Inskränkningarna i hustrus rättsliga handlingsfrihet. Kallenberg CivPr. 1: 551 (1922).
-FRISK. rask l. hurtig att handla. En .. harmonisk, handlingsfrisk natur, som ej öfverdrifver sorgerna. Wirsén i 3SAH 2: 340 (1887).
-FÖRLOPP.
-FÖRMÅGA. Atterbom i Phosph. 1810, s. 127. Man har svårt att tro på frisk handlingsförmåga, där hoppet saknas. Rydberg RomD 182 (1892). särsk.
a) filos. praktisk förmåga; ofta motsatt: kunskapsförmåga. Nyblæus Forskn. III. 2: 104 (1888). LfF 1913, s. 234.
b) jur. förmåga att själv utföra handlingar med åsyftad rättslig värkan; i sht i uttr. rättslig handlingsförmåga. Björling CivR 15 (1906). SFS 1920, s. 977.
-GRUND, r. l. m. (i sht filos., föga br.) handlingsmotiv. Boëthius Kant 16 (1797). Handlingsgrunder, lefnadsreglor och förfaranden äro lika många som åsigterna, begärelserna och beräkningarna i verlden. Wallin Rel. 4: 390 (1839).
(11) -JÄRN. (förr) kam. skattejärn som erlades av borgare för rättighet att idka borgerlig näring. Forssell Hist. II. 1: 97 (cit. fr. 1551).
-KAPABEL. jur. som är i stånd att utföra handlingar med åsyftad rättslig värkan. Björling CivR 176 (1908).
-KAPACITET. jur. rättslig handlingsförmåga. Björling CivR 15 (1906).
(11) -KOMPANI. (†) handelskompani. Iagh .. skref eder till åm en godh qualificerat man till Director öfwer handlingz-Compagniet. HSH 9: 81 (1631).
-KRAFT. energi; dådkraft; jfr -FÖRMÅGA. Ett misstroende .., som minskar .. (chefernas) anseende .. och minskar äfven deras handlingskraft. SvT 1852, nr 221, s. 1. En vek, drömmande natur, hvars fel var passivitet och brist på handlingskraft. PT 1910, nr 138 A, s. 3. särsk. (föga br.) filos. = -FÖRMÅGA a. Atterbom PhilH 287 (1835). Nyblæus Forskn. III. 1: 66 (1886).
-KRAFTIG. driftig, energisk, dådkraftig; om sak stundom: som visar sig i kraftig handling; jfr DÅD-KRAFTIG. NDA 1877, nr 14, s. 2. En af dessa vilje- och handlingskraftiga naturer, som .. hvarken sky vägens möda eller modfällas af hinder, som möta. KrigVAH 1886, s. 123. Försvaret bör .. vara aktivt, verksamt och handlingskraftigt. Tingsten AnvTakt. 104 (1887). CAMLindman i VetAÅrsb. 1914, s. 367.
-LUST, äv. -LUSTA. jfr DÅD-LUST. Atterbom i Phosph. 1810, s. 101. Andersson själf darrade af ifver och handlingslust. Janson Ön 176 (1908).
-LYSTEN. jfr DÅD-LYSTEN. Angered-Strandberg NVärld. 23 (1898). Ett utåtvänt, handlingslystet temperament. FinlSvLyr. 93 (1923).
-MAN ~man2. (handlinge- 15291530. handlings- 1621 osv.) [y. fsv. handlingh man (i bet. 3)]
1) (tillf.) till 5: man som handlar, en handlingens man. En konflikt mellan Erasmus och Hutten, mellan den beqväme lärde och den ridderlige handlingsmannen. CDafWirsén i PT 1902, nr 176, s. 3. Thyrén 02 4 (1908).
2) (†) till 8: underhandlare, ombud. Werdig fader biscop Måns .. her knut anderson wår råd (m. fl.) .. wåre fwlmectige bud oc handlinge men. G1R 6: 60 (1529).
3) (numera bl. bygdemålsfärgat) till 11: handelsman, köpman; förr äv. om handelsombud. I kunden beslå nogra .. (myntförfalskarens) handlinge men ther nedre, ther i wele haffue öghatt vppaa brädhett medt. G1R 7: 6 (1530). Fosz 467 (1621; nt.: handeler). Hvad ger handlingsman för äggen i dag? GHT 1895, nr 238 B, s. 3. NSvSkämtl. 123: 26 (1919).
-MOTIV. Verd. 1885, s. 29.
-MÄNNISKA. driftig, värksam människa. Frey 1848, s. 443. Hos .. (Fichte) blir det den stora handlingsmänniskan krigaren eller statsmannen, som .. tjänar den förnuftiga idén. Böök Tegnér 1: 243 (1917).
-ORD. (föga br.) språkv. till 6 a: verb. SvLitTidn. 1818, sp. 294. Ur (de olika maningsropen) .. hafva (enl. språkforskaren Noiré) först handlingsord (verb) och sedan äfven sakord (nomina) utvecklat sig. EHTegnér i UVTF 26: 16 (1880).
-PLATS. särsk. (†) till 8: underhandlingsort. Att vij väl tilförende hade kunnat effterkomma och vilfara dem om handlingzplatzerne. RP 8: 543 (1641).
-REGEL, pl. -regler. särsk. filos. En moralisk maxim eller handlingsregel. Nyblæus Forskn. III. 2: 257 (1890). 2NF 36: 541 (1924).
(10) -REGISTER. (handlinges- 1566. handlings- 1584) (†) register som föres av handlingsskrivare (i bet. 2). Thette Effterschriffnne Wtlännske godz .. som Jnnköpt är effter som Hanndlinges Registerenn förmäla. VinkällRSthm 1566, RVarberg. Om Willen icke haf(ve)r .. begärat aff Mattz Nillsson, som nu handlingz scrif(ve)r är, Att han skulle vtstryke aff handlingz register den accorderijngh som iagh haf(ve)r giordt medh honum om kiopet .. och scrif(v)e een Annen Werderingh in, efter som han den sielf haf(v)e Wille. SthmTb. 23/11 1584.
(11) -RÄKENSKAPER~1020 l. ~2010, pl. (förr) handelsräkenskaper. Forssell Hist. II. 1: 25 (c. 1871, 1875; i skildring av förh. under midten av 1500-talet).
(11) -RÄTTIGHET. (†) handelsrättighet. Gustaf II Adolf 183 (1617).
(10) -SEKRETERARE. (†) notarie; jfr -SKRIVARE 2. Passen skole the taga uthi cantzeliit i Muscov aff wår handlings secreterare. SvTr. V. 1: 305 (1618).
-SKRIVARE. (handling- 16311788. handlinges- 1566—67. handlings- 1613 osv.)
1) (†) till 6 c: krönikeskrivare, historieskrivare. Fabius Pictor then äldste ibland Romerske Handlingzskrifware. Schroderus Liv. 37 (1626). Tessin Bref 2: 43 (1754). Sahlstedt (1773).
2) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) till 10; eg.: person som är anställd för att renskriva l. uppteckna handlingar, kanslist, skrivare, kopist, registrator, notarie, sekreterare. Änn är annkommit till wardberg Slot (vin) som .. eij .. (är) tillfyllest betalat som finnes wdij hanndlinges och Saltskriffwerenns Rekennskap. VinkällRSthm 1566—67, RVarberg. Rathimus Handlingz skrifwaren. Forsius Esdra 12 (1613; i marg.: Cantzeleraren; Vulg.: ab accidentibus). Wij wele ock at thenna wår Konungzlig .. Hoffrätt skal wara til thet minste försorgd med en Lärd .. Secreterare, Notariis, såsom och någre redelige Rättegångz- och Handlingz-Skrifware, förbe(mäl)te Secreterare til hielp och bijstånd. Schmedeman Just. 150 (1615). Skulle man nu kalla en Secreter, Handlingsskrifvare, som Rettegångs processen honom nemner, finge man en vrong vpsyn och snubbot svar. Swedberg Gr. 135 (1722). Sahlstedt (1773). Då denne s. k. ”handlingsskrifvare” af kollegium begärde sig en titel, erhöll han .. 1702 namn af ”registrator”. Hjelt Medicinalv. 1: 71 (1891).
(11) -STAD. (†) handelsstad. Then berömlige Handlingsstadhen Narfwen i Lijffland. Schroderus Os. III. 2: 339 (1635).
(6 a) -SUBSTANTIV. (föga br.) språkv. substantiv som uttrycker en handling, nomen actionis. (Ordet) skoj får tjänstgöra som ”handlingssubstantiv” till verbet (skoja). Cederschiöld Skriftspr. 272 (1897).
-SÄTT. Ett ädelt, klokt, svekfullt handlingssätt. Klokheten av ett sådant handlingssätt kan sättas i fråga. (O)gilla ngns handlingssätt. Låta sitt handlingssätt bestämmas av tillfälligheter. Rademine Knigge 1: 128 (1804). Lifvet ytrar sig .. (hos fåglarna) äfven i bestämda handlingssätt, hvilka man tillaggt namn af Instinct. VetAH 1819, s. 113.
(6 a) -VERB. språkv. motsatt: tillståndsverb. SvLittFT 1837, sp. 123. Handlingsverber kallas de, som utmärka, att Någon gör något (utför en handling), t. ex. Kasta, Älska. Schweder Satsl. 6 (1853). 2NF 9: 954 (1908).
-ÖGONBLICK~102, äv. ~200. En ledning, som korrekt .. uppfattar stridsläget och rätta handlingsögonblicket. KrigVAH 1885, s. 205.
Spoiler title
Spoiler content