HISTORIK his1tωri4k, äv. -or- l. -år-, r. (f. Dalin(1852), Sundén(1885)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av fr. historique, substantivering av historique, adj. (se HISTORISK)]
kortare historisk översikt över l. framställning av ett enhetligt ämne. Dalin(1842; under historique, sbst.). Schlyter .. öfvergår sedan till en historik öfver Östgötalagens stadganden i detta ämne. Wisén i 3SAH 4: 304(1889). Söderhjelm Uppror. 6(1918). — särsk. (†) med genitivattribut: (ngts) historia. Den andra upplagan (av Hartmans flora skall) .. onekligen alltid i den svenska florans historik .. intaga ett utmärkt um. Frey 1850, s. 408.
