HOMOJUSIAN hom1ojɯ1sia4n l. hå1-, ngn gg hωm1- l. hω1-, äv. HOMOJOUSIAN -joɯ1- l. -jåɯ1-, äv. -jωɯ1-, l. 010104, m.||(ig.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(ofta skrivet homoi(o)-; -ousian 1883 osv. -usian 1774 osv.)
Etymologi
[jfr t. homöusianer, eng. homoiousian; till gr. ὁμοι(ο)ούσιος (kyrkolat. homoeusios), likartad, till ὁμοῖος, lik(a) (se HOMEOPATI) o. οὐσία, väsen o. d., till ὤν, p. pr. av εἶναι, vara (jfr ONTOLOGI). Jfr HOMOUSIAN]
(i fråga om förh. under 300- o. 400-talet) teol. anhängare av den riktning inom kristna kyrkan som hävdade att Sonen till sitt väsen liknar (men icke är av samma väsen som) Fadern; semiarian; motsatt: homousian resp. arian. Möller Kyrkoh. 130 (1774). Rydberg Ath. 362 (1859).
