[snarast felaktigt för l. ombildat av sv. dial. (Östergötl.) huvd, m. l. f., brädbeklädnad längs takås, nära samhörigt med hovde (se HÖVD); jfr dock äv. HUV, sbst.1]
(enst., †) huvliknande överbyggnad? Jag kunde sluta, at (av de på turkarnas begravningsplatser i Smyrna jordfästa) de voro förnämst, öfver hvilka var bygd en trekantig huft af sten. Hasselquist Resa 32(1750).
SAOB
