publicerad: 1932
HUSBEHOV hɯ3s~behω2v, i vissa trakter 4~01, n.; best. -et; pl. (†) = (se 1 a).
Ordformer
(hu(u)s- 1614 osv. huss-(hwsz-) 1629—1665. huuss- 1667)
1) bruk l. användning i hushållet l. hemmet; behov av ngt i l. för hushållet l. hemmet; särsk. i uttr. till, ngn gg äv. för (ngns) husbehov, stundom äv. till husbehovs, till (ngns) eget bruk i hushållet l. hemmet, för ngns privata bruk; jfr BEHOV 1, 2. Stiernman Com. 1: 601 (1614). All slacktning så til husbehof, som salu. PH 5: 3046 (1750). Adeln köpte och sålde ej för husbehof, utan för vinning. Svedelius i 2SAH 21: 162 (1841). Han .. fiskade litet till husbehovs. Väring Vint. 17 (1927). — särsk.
a) (†) i pl. Ett och annat försök, att använda brännbar Alunskiffer till bränsle i stället för ved till åtskillige husbehof. VetAH 1805, s. 206.
b) (ngt vard.) i allmännare l. bildl. anv. i uttr. till husbebov, så mycket att man (nätt o. jämnt) kan reda sig, någotsånär (tillräckligt), ”en smula”. Han har inte mera förstånd än till husbehov. Kolmodin QvSp. 1: 24 (1732). Hvad äran (av att vara biskop) angår, så har jag deraf till husbehof. Tegnér (WB) 4: 389 (1824). Han söp litet till husbehof. Almqvist Mål. 15 (1840). Kunna parlera fransyska till husbehof. Sturzen-Becker 1: 117 (1845, 1861). Östergren (1928).
2) (numera föga br.) konkret(are): det som ngn (l. man) har användning för l. behöver l. anser sig behöva i hemmet l. hushållet; jfr BEHOV 4. Man moste försee sigh om timber .. och annat hussbehof. VDAkt. 1665, nr 456. (Fru Carléns) romaner hafva på sätt och vis ingått i vårt allmänna husbehof. Sturzen-Becker 1: 121 (1861). Brännvinet ansågs som ett verkligt husbehof. Almquist Häls. 711 (1897). Hjärne K12 127 (1902).
Ssgr (till 1; i sht kam.): HUSBEHOVS-ACCIS. (förr) accis på varor som icke voro avsedda för (åter)försäljning, utan för konsumtion i det egna hushållet; särsk. om den accis som av städernas ofrälse invånare erlades för spannmål som infördes till städerna (o. var avsedd att användas till bryggning o. bakning till husbehov). RP 16: 250 (1655). Husbehofs-Accis .. är .. åhr 1622 första gången beviljad och antagen. Arnell Stadsl. 110 (1730). PH 5: 3237 (1752). Husbehofsaccisen afskaffades genom riksdagsbeslut 1810. NF (1883). —
-BRÄNNARE. (förr) person som brände brännvin till husbehov. SvT 1852, nr 167, s. 2. Wieselgren Bild. 97 (1889). —
-BRÄNNERIMEDEL, pl. (förr) pänningmedel som inflöto till kronan ss. tillvärkningsavgift för husbehovsbränningen. RF 1809, § 60. Reuterskiöld Grundlag. 80 (1924). —
-BRÄNNING. (förr) (enl. lag tillåten) bränning av brännvin till husbehov. PH 6: 3915 (1756). 1860 upphörde husbehovsbränningen fullständigt, dock för att efterföljas av en olaga, som nog aldrig i verkligheten helt upphört. Keyland Allmogekost 2: 99 (1919). —
-BRÄNSLE. Holmberg Bohusl. 3: 86 (1845). Å hemmanet .. finnes .. skog till husbehofsbränsle. PT 1900, nr 292, s. 1. —
(jfr 1 b) -FÖRMÅGA. (tillf., skämts.) ngn liten förmåga (som icke fyller stora krav). SvLitTidn. 1818, sp. 412 (se under -PATRIOTISM) —
-KVARN. (i sht förr) kvarn avsedd för malning av säd till husbehov. IT 1791, nr 16, s. 4. PT 1909, nr 160 B, s. 2. —
(jfr 1 b) -PATRIOTISM. (tillf., skämts.) en smula patriotism (av enklare slag). Husbehofspatriotism och husbehofsförmåga äro knappt tillräckliga till fabricerande af en dräglig chanson. SvLitTidn. 1818, sp. 412. —
-SÅG. såg- (inrättning) avsedd för sågning av virke till husbehov. Calonius Bref 393 (1799). SkogsvT 1903, s. 202. —
-TARVOR, pl. (i Finl., †) om husbehovsved. (I ägobeskrivningen bör uppgivas) Om skogen lemnar storverks trän och husbehofs tarfvor till åboernes nödtorft eller afsalu. SPF 1840, s. 26. Därs. 1848, s. 144. —
-TILLVÄRKNING~020. tillvärkning till husbehov. Adlerbeth Ant. 1: 82 (c. 1792). MosskT 1889, s. 450. —
Spoiler title
Spoiler content