SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1932  
HÄRA 3ra2 l. -hæ3-, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(hera 19211927. hära 17291916)
Etymologi
[sv. dial. hära, hera, motsv. nor. dial. here; antingen (liksom nor. dial. hæra, hårduk, hårmatta, nyisl. hæra, duk av hästhår o. d.) avledn. till hār (se HÅR) o. bildat med tanke på ifrågavarande växts borstliknande, tätt sittande blad, l. motsv. isl. hæra, nor. dial. hæra, gråhet, grått hår (jfr HERRE), o. bildat med tanke på växtens kvarsittande, gråa fjolårsstrån, som komma den att erinra om gråsprängt skägg. — Jfr vidare IReichborn-Kjennerud i ArkNF 48: 108 ff. (1932)]
(i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) gräset Nardus stricta Lin., borstgräs, ängsborst, getskägg, stagg; förr äv. om gräset Festuca ovina Lin., fårsvingel. PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 43. Fårgräset eller Häran. Linné Vg. 115 (1747). Modin GTåsjö 113 (1916). Väring Vint. 15 (1927).
Spoiler title
Spoiler content