SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
ILLIKVID il1ikvi4d, adj.; n. (föga br.) -idt -it4.
Etymologi
[jfr t. o. eng. illiquid; av IN-, pref.2, o. LIKVID, adj.]
handel.
1) (†) om fordran: som icke är klar o. uppenbar, rörande vilken klara papper icke föreligga; omstridd. ArvskifteSthm 9/7 1672. (Härav framgår att) staden Stettins fordringar .. ej annorlunda än för illiqvida kunde anses. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 32, s. 9. — bildl. En Casus i wåra församblingar är lembnad illiqvid och oafgiord. VDAkt. 1703, nr 173.
2) om tillgång, säkerhet o. d.: som med svårighet kan förvandlas i kontanter; äv. i överförd anv., om firma, ekonomisk ställning o. d.
Avledn. (till 2, handel.): ILLIKVIDITET, r. l. f. sbst. till ILLIKVID. Den illikviditet hos koncernen, vilken vållade kreditnöden. SvD(B) 1932, nr 72, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content