SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
IMMERSION im1ärʃω4n, r. (l. f.); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. immersion; av lat. immersio (gen. -ōnis), neddoppning, nedsjunkande (i en vätska), till immergere (se IMMERGERA)]
1) i mera eg. bet.
a) (i fackspr., numera knappast br.) i fråga om dop: neddoppning; motsatt: vattenösning. Döpelsens Sacrament förrättades (i den äldsta kristna kyrkan) medelst immersion, vanligast vid Påsk- och Pingsthögtiderna. Anjou Lb. 7 (1842).
b) (†) översköljning, översvämning. Naturen har väl sjelf genom sandbergen sökt bevara Provincen Holland från Oceanens immertioner. Palmstedt Resedagb. 174 (1780).
2) [anv. uppkommen i ssgrna IMMERSIONS-LINS, -VÄTSKA] fys. eg.: (immersionslinsens) ”neddykande” (i immersionsvätskan); om användande av en vätska mellan ett mikroskops frontlins o. det mikroskoperade objektets täckglas till upphävande av störande ljusbrytningar vid ljusets gång gm de glas som omgiva preparatet. Ekbohrn (1904). Har (immersions-)vätskan samma brytningsindex som glaset, benämner man immersionen homogen. Pettersson Bakt. 70 (1926). — jfr OLJE-, VATTEN-IMMERSION.
3) (knappast br.) astr. motsv. IMMERGERA: inträdande; motsatt: emersion. VetAH 1761, s. 250. Veneris immersioner .. på Solens discus. Bredman Astr. 304 (1845). 3NF 10: 467 (1929).
Ssgr: (2) IMMERSIONS-LINS. fys. frontlins på mikroskop, konstruerad för användande av immersion. BtRiksdP 1903, 8Hufvudtit. s. 153. —
(3) -OBSERVATION. (knappast br.) astr. VetAH 1815, s. 155. —
(2) -OLJA, r. l. f. fys. jfr -VÄTSKA. —
(2) -SYSTEM. fys. linssystem till mikroskop, konstruerat för användande av immersion. MedArch. III. 13: 39 (1867). Sundberg Mikroorg. 19 (1895). —
(2) -VÄTSKA, r. l. f. fys. vätska (vanl. olja) använd vid immersion. 2NF 18: 480 (1912).
Spoiler title
Spoiler content