SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-DROPPA, v. -ning. droppa in.
1) intr. Färgning (av smöret) skedde från koppen 19, hvarifrån smörfärg indroppade i kärnkammaren. LB 3: 384 (1903).
2) tr. VetAH 1777, s. 199. Sedan benzinen fått förflyktiga, indroppas prima maskinolja. Lenhardtson Tandl. 73 (1897).
-DRYPA, -ning. [fsv. indrypa] drypa in; jfr -DRÖPA.
1) (numera mindre br.) intr.: droppa in l. ned (i kärl, rum o. d.). Separertrattens kran (öppnas) försiktigt, så att till en början 5, sedermera 10 droppar i minuten af koksaltlösningen indrypa. TT 1899, Bergsv. s. 90. (†) At han (dvs. åkern) genom hvilande och rägnets indrypande må bekomma nya krafter. Stridsberg Åkerbr. 125 (1727).
2) tr.; äv. bildl. Linc. (1640; under instillatio). Lind (1738). I den ensamme enklingens hjärta .. indröp en ny för honom ödesdiger lidelse sitt gift. PT 1902, nr 252, s. 3. Läkemedel, som .. föreskrivits till utvärtes bruk .. för indrypning .. i ögonen. SFS 1920, s. 423.
-DRÄGLIG. (-dräge-) [efter t. einträglich] (†) indräktig. De rika, som en större och indrägeligare handel föra. Stiernman Com. 6: 419 (1717).
-DRÄGSEL, stundom -DRÄTSEL, r. l. f. (-drägs(s)- (-dregz-) 1626 c. 1737. -dräss- 16781699. -drät(t)s- (-drätz-) 16961723 (: tullindrätzel)) [indrägsel är möjl. ombildning av INDRÄKT under inflytande från FÖRSEL o. andra verbalabstrakter på -sel; senare har kontamination med DRÄTSEL understundom ägt rum] (†) inkomst, intäkt. Stadsens Indregzel. Schroderus Liv. 473 (1626). CRBerch (c. 1737) i 3SAH 28: 126. jfr TULL-INDRÄTSEL.
-DRÄKT. [vbalsbst. till INDRAGA] (†)
1) indragande (av luft vid andning). Triewald Konst. 10 (1734). Indrägten af vädret i lungorne. VetAH 1757, s. 145.
2) [jfr t. eintrag, inkomst] inkomst, intäkt; äv.: avkastning l. vinst (som ngt ger); stundom övergående i bet.: inkomstkälla, näringsfång. Ähwad man haffuer för en handel eller indregt, seer han intet effter hwad lijkt är och rett, vthan söker sin fordel med allahanda list och ilsnidugheet. LPetri 1Post. Z 5 a (1555). Rijksens .. inkomster och indrächter (äro) till en dehl heelt och hållit försvundne. RARP 17: 109 (1710). Den mästa indrägten har Allmogen af Boskapsskötslen. VetAH 1747, s. 137. Tvifvelsutan göra (getter) .. mera skada (på skogen), än deras indrägt kan ärsätta. VexiöBl. 1810, nr 17-18, s. 6. Dalin (1852; angivet ss. föga br.). jfr TULL-INDRÄKT.
-DRÄKTIG. [avledn. av -DRÄKT 2] som ger god inkomst, vinst l. lön, inbringande, givande, lönande, lukrativ; om ämbete, syssla l. befattning, äv. yrke l. näringsfång o. d.; förr äv. om konkret produktionskälla (t. ex. åker, äng) l. naturalster o. d. Thet gierde är behageligit och indrägtigt, ther åtskillig slags säd ymnogt gror. Swedberg Cat. Föret. c 2 a (1709). Brå-korn (är) .. icke så indrägtigt och lönande i åkerbruket, som de andra kornslagen. Gadd Landtsk. 3: 380 (1777). Statens högre och indrägtigare ämbeten. Pallin NTidH 174 (1878). Skanör och Falsterbo .. hvilka för sin rikedom hade att tacka det indrägtiga sillfiske, som i grannskapet bedrefs. Höjer Sv. 2: 779 (1878). Den gamla indräktiga lanthandeln i landsändan. SvD(A) 1930, nr 188, s. 9.
Avledn.: indräktighet, r. l. f. —
-DRÄNKA, -ning.
1) låta (ngt) genomdränkas (av en vätska); impregnera (ngt med ngt); äv.: övergjuta (ngt med ngt); vanl. med prep. med; i pass. äv.: bliva genomdränkt (av ngt); i pass. förr äv. om vätska: uppblandas (med) o. genomsättas l. genomsyras (av i småpartiklar upplöst mineralämne o. d.). Watn, hwilket med ett eller annat Mineral något lijtit är indränckt. Hiärne Watt. 12 (1683). Tiselius Vätter 2: 55 (1730). Om golfven spåntas och .. indränkas med linolja. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 493. Skiffermassan (har) .. indränkts af den granitiska magman och härigenom metamorfoserats. Fennia VIII. 3: 56 (1893). Körbana av indränkt makadam (dvs. makadam som genomdränkts med asfalt, tjära l. oljeemulsion). UNT 1929, nr 10392, s. 1. bildl., i p. pf.: genomträngd (av), fylld (med l. av ngt). ”Gunnel fatburshustru” (i Heidenstams Karolinerna), den gamla, af all lifvets bitterhet indränkta gumman. SDS 1897, nr 239, s. 2. Det blev en tystnad .. så indränkt med gemensamhet, att de icke behövde meddela sig med varandra. Siwertz JoDr. 302 (1928).
2) (i fackspr.) med prep. i: nedsänka (ngt) i (en vätska l. flytande massa) o. låta (det mer l. mindre fullständigt) genomträngas av (denna). At indränka smidigt jern någon stund uti smält tack-jern. Rinman Jernförädl. 255 (1772). Tyget indränkes jemnt uti en lösning af 10 skålp. manganvitriol i 40 skålp. vatten. AHB 56: 59 (1871). TT 1895, M. s. 4.
-DRÄSSEL, -DRÄTSEL, se -DRÄGSEL.
-DRÖPA, -ning. (†) = -DRYPA 2. Linc. Qq 3 a (1640). Watn aff distilerade Kreffter, uthi rinnande Watn tagne, uthi Örat indröpt, hielper underlig Hörszlen till rätta. Lindh Huuszapot. 58 (1675).
-DUBBA, -ning. [till DUBBA, v.1] i sht tekn. fästa (ngt) medelst dubb l. dubbar. En i berget .. indubbad jernarm. Nyström Telegr. 68 (1869).
-DUBBLERA, -ing. [till DUBBLERA 1 a δ] (numera mindre br.) mil. rycka upp (i framförvarande skyttelinje) så att denna blir dubblerad. Tingsten FormTakt. 12 (1889). Då dessa trupper satt sig fast, följde ännu en i det närmaste snarlik, tunn linje, hvilken indubblerade i framförvarande. Aminoff Krigsg. 342 (1904).
Spoiler title
Spoiler content