SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INFANTA infan4ta, f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[av sp. o. port. infanta, fem. till infante (se INFANT). — Jfr INFANTINNA]
(förr) spansk o. portugisisk titel för prinsessa av det kungliga huset. OxBr. 11: 418 (1627). Det stolta kast, som nacken får / hos infantor, som fyllt nitton år. Fröding NyttGam. 72 (1897). Lindqvist Herr. 280 (1917).
Spoiler title
Spoiler content