SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INJURIANT, m.||ig.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. injuriant; av fr. injuriant, p. pr. av injurier (se INJURIERA)]
(†) person som kränker ngns heder o. ära, smädare, skymfare. ConsAcAboP 1: 349 (1648). Järta 1: 65 (1815). Ekbohrn (1868).
Spoiler title