publicerad: 1933
INLOPP in3~lop2, n.; best. -et; pl. =.
1) inlöpande. Riddermarck Alm. 1698, s. 31. Därigenom (att spåret ligger i stigning mot stationen) minskas tågets hastighet vid inloppet å stationen af sig själft. TT 1899, Allm. s. 292. — särsk.
a) (†; se dock α) i fråga om personer. (Landtmarskalken höll till adeln) ett förundring taal .., att dhe så illa sig Anstella med dehres jnn och vttlopp (i samlingssalen). RARP 3: 301 (1643). — särsk.
α) (föga br.) idrott. om (skid)löpares framkomst till målet, slutspurt, slutlopp. SD(L) 1896, nr 90, s. 15. SD 1899, nr 83, s. 5.
β) bildl. (jfr d): fientligt anfall, anlopp. Danewärke, .. den de Danske widare befestde altid mot Keisarenas inlop. Rudbeck Atl. 1: 589 (1679).
b) (i fackspr.) insegling. RA I. 1: 402 (1544). K. Gustaf .. lämnade Holländske Ammiralen .. fritt inlopp i Sveriges hamnar. Dalin Hist. III. 1: 257 (1761). Till ingen blokerad hamn får inlopp ske, ej heller utlopp derifrån, utan särskild blokadlicens. Kleen NeutrLag. 2: 315 (1891).
c) om inströmning av vatten, gas, luft, ånga o. d.; numera bl. ss. första led i ssgr. Inloppet sker hos Växten genom insugning från roten, från barken och bladen (eller inandning). Wikström ÅrsbVetA 1829, s. 141.
d) (†) bildl., i fråga om tid: inträde (av ett tidsskede). Vid Höstetidens inlopp. VDAkt. 1737, nr 499.
2) [efter lat. influxus] (†) värkan, inflytande; jfr INFLUENS 1. Himmelens och Stiernornars naturliga influentz och inlop, hafwa vti Bergen sina besynnerlige werckande, til at koka och mogna Metal. Muræus Arndt 4: 32 (1648).
3) konkret; i allm. om ställe där ngt löper l. kan löpa in.
a) plats där man från öppen sjö kan segla in (till hamn o. d.); ränna gm vilken man kan segla in (till hamn o. d.). På bådhe sijdher (om ön) wore trånge Inlopp in til Stadhen (dvs. Alexandria). Lælius Bünting Res. 1: 222 (1588). Ett anfall mot ett befästadt inlopp. KrigVAH 1880, s. 119. Långt nedom styrbord kunde vi skönja fyren och inloppet till hemviken. Sparre Fyrmäst. 35 (1920). — jfr HAMN-, KANAL-INLOPP. — särsk. (†) övergående i bet.: sund. Wolgast .. är en vacker fläck som Naturen kastat fram bakom Gasmuts klippor mitt framför ett inlopp af Östersjön. Leopold (SVS) II. 1: 124 (1781).
b) (†) om tillflöde till sjö l. flod o. d. Palmchron SundhSp. 110 (1642). Gröfvel-sjön, som intet har annat inlopp, än från någre Källor, Måssar och snjö-drifvor, hvilka hela året igenom underhålla vattu-drägten. Hülphers Dal. 240 (1762). Så nyttigt och angeläget det är, at en (fisk-)Dam har inlopp af friskt vatn, så nyttigt är det ock, at han har utlopp. Schultze Fisk. 213 (1778).
c) plats där ett vattendrag inmynnar i ett annat l. i en sjö l. i havet, utlopp. Echinadiske Öarna .. äre belägne geent emot inloppet af Floden Acarnanus uti Epiro. Ehrenadler Tel. 821 (1723). Trollenäs, vid en mindre ås inlopp i Sax-ån. Styffe Un. 51 (1867). Vid Jordans inlopp i Genesaret. Östergren (1928).
d) tekn. öppning l. rör o. d. gm vilken (vilket) vätska, ånga, gas, smält metall o. d. är avsedd att strömma in. Rinman 1: 605 (1788). Blästerns tryck uppmätes med s. k. blästerprofvare, placerade nära blästerns inlopp i ugnen. NF 2: 750 (1877). Inlopp för ånga, vatten o. d. Smith (1916). — jfr GAS-, LUFT-INLOPP.
Ssgr (i allm. till 1 b; i fackspr.): INLOPPS-FARLED~02 l. ~20. (föga br.) infartsled, inseglingsled. Förordning angående användande av ny inloppsfarled förbi Hangö fyrbåk vid vintersjöfart. FFS 1928, s. 917. —
(3 a) -FYR. (föga br.) inseglingsfyr. SPF 1857, s. 334. Visby inloppsfyr (är) släckt på grund af fotogenbrist. SvD(A) 1918, nr 7, s. 11. —
-KANAL. Södra inloppskanalen (till Köpenhamns hamn) .. har endast 6 fots .. djup. TT 1894, Byggn. s. 29. —
(1 c) -KRAN. tekn. Ångbadet (måste) vara försedt med dubbel botten och såväl in- som utloppskranar. Ahlberg FarmT 53 (1899). —
-LED, r. l. m. infartsled. Den mycket trafikerade inloppsleden (till Sthm) från Ålandshaf, den s. k. Söderarmsleden. SD(L) 1902, nr 530, s. 2. —
-ORT. särsk. (förr) plats som fartyg för undergående av visitation anlöper vid insegling till viss stad o. d. ReglStSiöTullBetiente 1724, s. B 1 b. Vid ankomsten til Inlopps-ort skal Skeppare eller Styrman sätta Fartyg för ankar. SeglOrdn. 1774, § 5. SFS 1904, nr 35, s. 70. —
-RÄNNA, r.
1) till 1 b: inseglingsränna. Muddringsarbetet har fortgått med 2:ne Ångmudderverk, i inloppsrännan och inre hamnen utför den nya kajen. SvT 1852, nr 18, s. 3. WoH (1904).
2) tekn. till 1 c. Lundequist Landtbr. 190 (1845). (Vatten-)hjul med krökt inloppsränna. 2UB 2: 489 (1901). —
(3 a) -SPÄRRNING. mil. o. sjömil. spärrning av inlopp. Hufvuduppgiften för såväl Vaxholm och Oscar-Fredriksborg som för Älfsborg är inloppsspärrning. 2NF 9: 312 (1908). —
(1 c) -TEMPERATUR. tekn. temperatur hos ånga o. d., då den inströmmar ngnstädes. LB 3: 267 (1902). —
-TULLKAMMARE~0200. (förr) tullkammare vid inloppsort. SPF 1822, s. 160. SFS 1829, s. 19. BtRiksdP 1904, 7Hufvudtit. s. 24. —
-VÄG.
1) till 1 b. Jämte Dalarö och Sandhamn var Älfsnabben förut enda sjöledes tillåtna inloppsvägen till Stockholm från utlandet. 2NF 33: 1198 (1922).
-ÖPPNING. tekn. till 1 c, konkret. Edlund ÅrsbVetA 1853, s. 10. Inloppsöppningen för luft. 2NF 16: 1329 (1912).
Spoiler title
Spoiler content