SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INTRAD intra4d, r. l. f. (m. SvTyHlex. (1851), Björkman (1889); f. WoJ (1891)); best. -en; pl. -er (HSH 10: 44 (1616) osv.) ((†) -ier KyrkohÅ 1915, s. 286 (1687), Fries 2Linné 1: 66 (cit. fr. 1731)); äv. (numera bl. i bet. 1) INTRADA intra3da2, äv. 040, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(-trad 1662 osv. -trada 16341871. -trade 1680)
Etymologi
[jfr d. intrade, inkomst, t. intrade, ingång, förspel, i pl.: inkomster, ä. eng. intrade, intrado, inkomst (eng. entrada, entrado, entré, inkomst), ä. fr. intrade, inkomst, ävensom it. entrata (i ä. it. äv. intrada, intrata), ingång, inledning, inkomst, sp. entrada, ingång, inträde; av mlat. intrata, ingång, inkomst, vbalsbst. till lat. intrare, gå in, av in- (se IN-, pref.1) o. ett icke uppvisat trare (se TRANS-)]
1) inledning, introduktion; numera bl. mus. om ingångsstycke, preludium o. d.; särsk. [efter motsv. anv. i it.] om den instrumentala inledningen till äldre operor, festspel o. d. Jagh moste til att beswara E. H. Excellens bref komma först medh en jntrad af et roligt uptog. Rudbeck Bref 197 (1684). Intrad .. (dvs.) en larmande inledning till ett musikstycke. Gynther ConvHlex. (1846). Höijer (1864). — särsk. (†) om inledande dans vid baletter o. d.; jfr ENTRÉ 3. Fugerande Paduaner, Intrader, braf Macherader. JRudhelius (1662) i 2Saml. 35: 222. jfr: Entréen (Intradan), ehuru icke sjelf dansform, användes till att inleda större balleter. Bauck 1Musikl. 2: 120 (1871).
2) inkomst, intäkt; numera bl. ngn gg (i fackspr.) i pl., om statens inkomster l. intäkter. En part säja det blef sedan bättre med Clöstren när de blefvo nederbrutne och i grund förstörde, då föröktes Cronans intrader. HSH 10: 44 (1616). Har iag på min omkostnat uppbygt qvarnen nya, som och vackra intrader gifver till Academien. Rudbeck Bref 70 (1670). Krono-tionden .. ingår ibland StatsVerkets Intrader. Rabenius Kam. § 326 (1825). Almqvist Amor. 51 (1839). Östergren (1929). — jfr KRONO-, TULL-INTRADER.
Spoiler title
Spoiler content