INTRUSION in1trɯʃω4n l. -u-, r. (l. f.); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. intrusion, av nylat. intrusio (gen. -ōnis), vbalsbst. till lat. intrudere, av in- (se IN-, pref.1) o. trudere, tränga (se TRYTA)]
geol. inträngande (i form av gångar) av eruptiva bärgarter i jordskorpan. Sådana företeelser, som intrusionen af väldiga granitmassor, hvilka till stor del egt rum djupt under .. jordytan. Fennia VIII. 3: 21 (1893). Därs. 53: 340 (1930). — jfr MAGMA-, MASS-INTRUSION.
