publicerad: 1933
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-TÅ. zool. tå på fotens insida, stortå; motsatt: uttå. Marklin Illiger 180 (1818). Hos honom (dvs. fiskörnen) är uttån lika stor som intån. Nilsson Fauna II. 1: 5 (1824). Östergren (1929). —
-TÅG.
1) (†) handling(en) l. rättighet(en) att begiva sig in ngnstädes; ingång. Iagh kenner tina boning wel, titt vthtogh och intogh. Jes. 37: 28 (Bib. 1541; Bib. 1917: Om du sitter eller går ut eller går in, så vet jag det). Så effther the haffwe både j fiord, så och nu, budit till, att komme hijt inn, kunne wij icke länger förholle them sådane intug. G1R 16: 534 (1544). Därs. 17: 408 (1545).
2) handling(en) att med trupper l. i marschordning o. d. begiva sig in ngnstädes; ofta om dylik akt under högtidliga l. festliga former; särsk. i sådana uttr. som göra, hålla (förr äv. hava) sitt intåg. Ett lysande l. praktfullt intåg. (Sv.) Itt stoort prachtigt intogh, (lat.) process. Linc. (1640; under pompa). Den 23. derpå följande hade Konungen sit intåg genom södre porten til häst, med all möjelig prakt. Dalin Hist. III. 1: 81 (1761). Sveriges nye tronföljare höll sitt högtidliga intåg i sin blifvande hufvudstad den 2 November 1810. Tegnér Armfelt 3: 267 (1887). Sylwan (o. Bing) 1: 144 (1910). jfr SEGER-INTÅG. särsk.
a) (†) i sådana uttr. som intåg till Sverge(s), inryckande i Sverge; intåg till ryssen, inryckande på ryskt område; intåg mot ryssen, krigståg mot ryssen. Svart G1 56 (1561). Anno 1590 .. stod en herradagh i Stocholm, uthi hvilken bleff beslutat thet almennelig intogh emott ryssen, för hvilkit (osv.). HH 20: 222 (c. 1595). Ther något intugh skulle till Ryssen göres eller och emot Ryssen ther han i landet infall giorde, så hafue (osv.). UrkFinlÖ I. 1: 11 (c. 1600).
b) oeg. o. bildl.
α) (vard. o. skämts.) om person. Det är nu visst och sant, at jag håller mit intåg här i sta'n på et utmärkt sätt. Knapt har jag stigit ur vagnen, innan jag hjälper til at stjäla bort en flicka. Altén Fästm. 30 (1796). Bergman LBrenn. 16 (1928).
β) (i vitter stil) med abstrakt subj. Med Dalin håller det fina, urbana skämtet sitt intåg i vår vitterhet. Ljunggren Bellm. 48 (1867). I juni höll sommaren sitt intåg i Småland. Lundegård Tit. 231 (1892).
Ssgr (till -TÅG 2): intågs-marsch. mus. Musiken blåste ”Gladiatorernas intågsmarsch” (av Fučík). VFl. 1908, s. 134.
-process. (†) högtidligt l. festligt intåg. NAv. 28/2 1656, nr 2, s. 4. Strindberg SvÖ 2: 321 (1883). —
-TÅGA, v. med trupper l. i marschordning o. d. begiva sig in (ngnstädes), tåga in; ofta i fråga om dylik akt under högtidliga l. festliga former; äv. oeg. o. bildl. Sedan Hertigen aff Alanzon kom vthur Engeland in vthi Nederland, intåghade han vthi Antwerpen medh itt öfwermåtton stoort Stååt. Schroderus Os. III. 2: 241 (1635). Emedlertid intågar Gustaf Adolf segrande i det Södra Tyskland. CPHagberg i 2SAH 5: 91 (1808). Man frågar sig om han (dvs. Petrarca) icke .. hoppades .. att .. få intåga som ett slags andlig segerhärre i sina fäders stad, Florens. FWulff i Finn 1903, s. 49. —
-TÄCKA, -ning.
1) (i fackspr.) förse (en byggnad l. byggnadsdel, en maskin l. maskindel o. d.) med en skyddande beklädnad; inkläda. SundhetscollBer. 1857, s. 166. Den öfre (delen av kyrktornet) utföres af resvirke och plank samt intäckes å gaflarne med spån. TT 1893, Byggn. s. 21. Cylindrar och slidskåp äro intäckta med plåtkåpor. Därs. 1897, M. s. 78. LAHT 1903, s. 21.
2) byggn. förse (en veranda l. förstuga o. d.) med tak o. väggar (l. med glasfönster). Intäckt vinterbonad veranda. PT 1899, nr 272, s. 1. TurÅ 1910, s. 450.
Spoiler title
Spoiler content